Så kan lärare och bibliotek dra nytta av AI
Vi har intervjuat Linda Mannila, docent i datavetenskapens didaktik, föreläsare, forskare och författare, om ChatGPT, lärande och folkbildning.
Linda Mannila är docent i datavetenskapens didaktik, föreläsare, forskare och författare. Hon har därmed följt utvecklingen inom AI under många år, och ser nu att diskussionen om hur AI kan användas inom lärande och organisationer i och med ChatGPTs intåg plötsligt har spridit sig till snart sagt varje arbetsplats. Visserligen har en del av diskussionen handlat om hur man ska kunna motverka fusk inom utbildningsväsendet, nu när AI kan skriva en uppsats medan du kokar kaffe, men hon tycker ändå att diskussionen i både Sverige och Finland inte har fastnat i domedagsläget. Man har också diskuterat mycket om nyttan med det nya verktyget.
Linda Mannila använder till exempel ChatGPT själv i sitt arbete. Som när det ska skrivas ytterligare en inledning till en forskningsartikel, på samma tema som ett antal redan publicerade.
– Då känns det ju inte kanske så särskilt meningsfullt att jag som forskare ska sätta min tid på att formulera om mina tankar en gång till, en gång till och en gång till, säger hon.
ChatGPT kan skriva om texten med andra ord, och leverera ett utkast som Linda sedan kan arbeta utifrån. Eller kanske behöver en text vara max 4000 ord i stället för 5834. Då kan hon få snabb hjälp med att korta ner den.
AI mer synlig
Även om mycket av tekniken har funnits ett tag så har lanseringen av ChatGPT i slutet av förra året gjort den mer tillgänglig. Det är lättare nu att stå under en föreläsning och visa hur verktygen kan användas. Visa hur man kan få uppslag till en quiz utifrån en text, eller få struktur för en föreläsning.
– Nu med ChatGPT så blev det ju så väldigt enkelt att ta fram bra exempel på vad som funkar väldigt bra. Vad som faktiskt ger ett mervärde.
Men det blev också lätt att visa vad man inte kan använda tekniken till. Vilka förmågor som just har blivit än viktigare. Källkritik till exempel.
Inför en föreläsning i anslutning till Finlands självständighetsdag bad Linda ChatGPT att i tio punkter berätta om Finlands självständighet, på finska förstås. En av punkterna som ChatGPT levererade var att Finland är med i EU och Nato. När hon sedan ställde en fråga på svenska hur det kom sig att Finland gått med i Nato, så svarade den att Finland inte alls var medlem.
Ett annat bra exempel på att det inte går att lita blint på den text som genereras är när Peter Parnes vid Luleå tekniska universitet ställde en fråga om hästägg, och fick ett utförligt svar om hästar och deras äggproduktion.
– Det är ju ett exempel som knappast någon går på. Men sådana här subtila små fel, årtalsfel, källhänvisningar, att Finland är med i Nato. Man ska ju faktiskt kunna sitt ämne innan man kan lita på en text fullt ut, säger Linda Mannila.
ChatGPT är inte ett uppslagsverk eller en faktabank, utan en maskin som kan generera text som svar på våra frågor. Ibland blir det rätt, i andra fall inte.
Spökskrivaren närmare
Att tekniken väcker möjligheter till fusk är helt klart, genom att det finns så lättillgängligt. En spökskrivare som bara är ett länkklick bort.
– Det finns ju en grund för den diskussionen och det utmanar oss så att vi behöver fundera på; Vilken kunskap är viktig idag? Är det viktigt att våra studenter och elever kan skriva uppsats på uppsats om faktakunskap eller är det viktigare att vi fokuserar mer på andra typer av kompetens?
Ett sätt att använda ChatGPT för att öka elevernas förmåga till textanalys och källkritik är att be den skriva två texter om samma ämne men utifrån två olika perspektiv. Sen kan eleven eller studenten arbeta med de båda texterna, identifiera skillnader och sätta samman en egen text med analyser.
– I stället för att ha de här traditionella frågeställningarna, hur kan vi göra det på ett sätt så att studenterna faktiskt får jobba med materialet, i stället för att enbart reproducera det som finns någon annanstans.
Och den som ska skriva en lång text, kanske en hel bok, men inte kommer på hur den ska inledas, kan ChatGPT ge inspiration och en gnista för att komma i gång. Så här skulle till exempel en bok om en kropp som flyter i land på en ö utanför Göteborg kunna inledas, enligt AI:
Kommissarie Andersson hade just tagit sin första slurk kaffe för dagen när telefonen ringde. Det var en av hans kollegor från kustbevakningen som meddelade att en kropp hade hittats flytande i land på en ö utanför Göteborg. Andersson suckade och önskade att hans semester inte hade avbrutits. Han visste att det skulle bli en hektisk dag, med många timmar av förhör och undersökningar innan fallet var löst. Han skyndade sig till sin bil och körde mot ön, redo att ta itu med ännu en svår utredning.
Folkbildning kan underlättas
Förutom att hålla föreläsningar för lärargrupper och studerande har Linda Mannila även varit ute mycket inom biblioteksvärlden. Där finns inte diskussionen om fusk i samma utsträckning, utan där ligger fokus mer på hur AI-tekniken fungerar, hur man kan ha nytta av den i sin egen verksamhet och hur man kan folkbilda kring den.
– Säg att man har ett flerspråkigt bibliotek. Man behöver göra väldigt många instruktionsfilmer för hur man lämnar tillbaka en bok, hur man hanterar olika saker i biblioteket. Vi ber ChatGPT skriva den här instruktionstexten en gång. Vi modifierar den lite grand, vi får den automatiskt översatt till flera olika språk. Vi kan generera tal väldigt enkelt automatiskt också. Vi kan ta in avatarer som talar det här så att vi kan få instruktionsvideor. Vi gör en enda utgångsfilm så att säga, på vårt språk, och sen kan vi direkt få det i alla de andra språken.
Utvecklingen går snabbt framåt, och det som i somras för många kändes som science fiction kommer inom kort bli ett verktyg som vilken stavningskontroll som helst.
– Nu byggs det in i Microsofts produkter, och Google gör motsvarande bara de får sin lösning att funka och så vidare, så det kommer ju att bli en del av de verktyg vi använder i vardagen.
Kartlägga kunskapsläget
På samhällsnivå är frågan om AI-läskunnighet, AI literacy, aktuell. Precis som frågan om digital delaktighet och inkludering har varit på tapeten under många år så kommer det här att bli en viktig sak att arbeta med. Linda Mannila och hennes kollegor väntar på besked om en forskningsansökan kring AI-läskunnighet i de finska utbildningsinstitutionerna, det finns ett närbesläktat projekt i en svensk kontext, lett av Linnéa Stenliden vid Linköpings universitet.
En av de första sakerna att undersöka, som bibliotek och folkbildning kan hjälpa till med, är att ta reda på vad människor faktiskt kan om AI. Vad är farhågorna, vad är förhoppningarna? Vad är intresset? Målet är att bygga någon typ av öppet tillgänglig kompetensutvecklingsinsats.
– Man brukar prata om någonting som heter AI readiness och det är en kontextuell AI kunnighet egentligen. Jag som forskare behöver kanske ha en viss förståelse för AI, jag som förälder behöver ha en annan typ av förståelse för AI, och behov av AI-lösningar i min specifika kontext, säger Linda Mannila.
Sara Bref
