• Vem blev jag på vägen till doktor?


    Resan mot en avhandling betyder inte bara att forskningsresultat mejslas fram. Även den som utför själva mejslandet formas, av processen det innebär att utbilda sig till forskare.
    – En sak som var ganska stor för mig det var det här med min identitet, att gå in i ett nytt yrke och utbilda sig. Vem blir jag här? Jag är ju lärare, vem blir jag nu? Det här att bli forskare, vad handlar det om? säger Filippa Millenberg.

  • Funkis-frågan genom Jane Addams glasögon


    Claudia Gillberg har ett stort intresse för det livslånga lärandet, feministisk teori och deltagande och lärande i organisationer. De senaste åren har hon fokuserat på "disability studies" och hur möjligheten för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och vuxna att delta i samhället ser ut. Som funkis-forskare är det lätt att hamna i ett fack, att förbises av forskarsamhället.

  • En verksamhet som inte passar in i mallen – för personer som inte passar in i mallen


    Någon ses sällan utanför sitt rum. En annan har aldrig varit utanför kommungränsen. En tredje får fullständig panik av att vistas i skolans stimmiga entréhall. Vi kallar dem hemmasittare, men historierna kring hur de har hamnat där de har hamnat gör dem egentligen svåra att stuva in i ett och samma fack.

  • Ann Ludvigsson – att gå i pension som forskare


    Ann Ludvigsson, fil.dr., är lärare och forskare vid Encell och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. I sommar går hon i pension, och vi fick en pratstund om karriären och pensionärslivet.

  • Mindre snack och mer verkstad–industrin hjälper sig själv i forskningsprojekt om kompetensförsörjning


    I det tvärvetenskapliga samverkansprojektet KOMPET identifieras och utvecklas konkreta aktiviteter och åtgärder för att driva utvecklingen mot en säkrad kompetensförsörjning för svensk metallindustri. Projektet har fått 3 miljoner kronor från Vinnova, och 4 miljoner kronor från organisationerna själva. Projektledare Anette Johansson, universitetslektor i arbetsorganisation på Tekniska Högskolan vid Jönköping University, ger oss en halvtidsavstämning.

  • Samverkan när den är som bäst – och kan bli ännu bättre


    Den 10–12 maj gick konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan av stapeln. Som värd stod den här gången Högskolan Väst, och 300 deltagare från akademi, offentlig sektor, samhälle och politik samlades i Trollhättan under temat ”Working Together, Learning Together, Living Together”.

  • ”Ganska svårt att bli ett nytt yrke på bara ett år”


    Om man ser till efterfrågan så blev satsningen på omställningsstudiestödet en succé. Nästan alla av de som har fått beviljat stöd för vårterminen sökte för att gå en eftergymnasial utbildning, och runt hälften av dem valde yrkeshögskolan. Det ligger nära till hands att förmoda att detta skulle vara en omställning inte bara för den studerande utan även för yrkeshögskolan i sig, men faktum är att de lite äldre studerande, med målet att växla karriär har gått YH-utbildningar sedan länge.

  • Nytt projekt kan staka ut vägen till stärkt kompetensförsörjning


    Arbetsförmedlingen står, tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), beredda att dra i gång ett projekt kring kompetensförsörjningen i Sverige. Förhoppningen är att kunna starta under sommaren, nu väntar man på att det preliminära godkännandet av ansökan ska bli definitivt. Projektet ger i så fall möjligheten att genom expertstöd från OECD få en kartläggning av nuläge, datainfrastruktur och goda exempel från andra länder i Europa.

  • Jacob Adamowicz bevakar högskolepolitiken


    – Det började med att jag ville demokratisera själva omvärldsbevakningen, säger Jacob Adamowicz, apropå Twitterkontot Högskolepolitik som han driver.
    Även de organisationer som själva inte har råd att omvärldsbevaka kan hålla koll på vad som händer genom att följa Jacobs konto. För honom själv innebär det inte så mycket extraarbete, han läser ändå mycket av det som skrivs om högskolesektorn och kompetensförsörjning. Med hans hjälp kan följarna ta del av vad som händer, vilka beslut som fattas och hur snacket går inom svensk högskolepolitik, ofta med flera inlägg per dag.

  • ”Det finns matematik överallt”


    Linda Jarlskog arbetar som matematiklärare på Komvux i Lund. Hon har dessutom kombinerat sina intressen för matematik och konst genom att skriva en lärobok där uppgifterna utgår från konstverk och byggnader runt om i Lund.
    – Man öppnar sina ögon och ser att det finns matematik överallt, för många kopplar ju matematik till vad man gör i ett klassrum, säger hon.

  • Kan vi leva med skogen på ett långsiktigt sätt?


    Skogen har alltid varit viktig för Sverige. Den har bland annat gett oss byggmaterial, papper, värme, mat och rekreation, och på senare år har den dessutom seglat upp som en räddare i klimatnöden. Det finns inga gränser för vad skogen ska hjälpa oss med, vad vi kan ha den till. Eller?
    På Ölands folkhögskola startar man till hösten den ettåriga kursen Leva med skogen, där tanken är att närma sig skogen med en hållbarhetstanke i bakhuvudet.

  • En ögonblicksbild på väg mot ett hållbart liv


    Jönköpings folkhögskola ligger mitt i stan. Precis som på alla folkhögskolor finns här ett gäng deltagare som läser allmän kurs, och på Jönköpings folkhögskola har de möjligheten att välja en kurs som heter Hållbart liv. Där ingår mycket fysiskt aktivitet, de diskuterar energifrågan, klimatomställning och allt möjligt som har med ett hållbart liv att göra. Just idag fixar de ett potatisland på innergården i grannkvarteret.

  • "Det sitter i händerna"


    Kraftiga hästar drar fullpackade slädar genom den kalla blåsten. Figurerna på kuskbockarna syns knappt i sina varma kläder av skinn och vadmal. Färden går över väglöst land, det gäller att utnyttja de frusna sjöarna och myrarna för att kunna ta sig hela vägen fram. I den djupa snön är trugorna på hästarnas hovar ett måste för att de inte ska sjunka.

  • Tvärvetenskaplig studentgrupp bygger soldriven bil


    Genom att bygga en soldriven bil, frakta den över halva jorden för att tävla, skaffa sponsorer och marknadsföra projektet får studenter från olika utbildningar gemensamt hantera alla utmaningar och lösa problem som uppstår längs vägen.

  • Livslångt lärande och digital teknik


    Vi vill presentera vår nyaste affilierade forskare David Hallberg, doktor i data- och systemvetenskap.

  • De är på folkhögskolan för att lära sig surfa tryggt


    Ett klassrum som vilket som helst. Dagens lektion ska snart börja. Det pratas och skrattas, folk sitter inte på sina platser och någon blippar på sin telefon. Läraren har till en början lite svårt att få allas uppmärksamhet, men när han slänger upp en bild med tio emojis så börjar diskussionen bli mer organiserad.

  • Dans får generationer att mötas


    Forskarintervju med Satu Heikkinen vid Karlstad universitet.

  • Generationsmöten: ” Vi har mycket att jobba på här i Sverige”


    Företaget Generation Marianne arbetar för att främja och facilitera möten och lärande mellan generationer. Här berättar de lite om sina nuvarande projekt.

  • Hany Hachem formulerar en ny syn på äldres lärande


    Forskarintervju med Hany Hachem, som disputerade vid Örebro universitet i februari.

  • ”Om du inte har ett BankID så är du utestängd från nästan allt”


    Digitaliseringen går framåt, men dessvärre betyder inte det att vi har löst frågan om digitalt utanförskap. Vi fick en pratstund med Terese Raymond, nationell koordinator för Digidel-nätverket, om vad hon ser från sin horisont.