• Rapport: Lärande i arbetslivet – motivation, digitalisering och effekter

    Ny rapport ger en överblick över forskning om lärande i arbetslivet.
  • Snabbspår kan lätta på kompetensbrist i förskolan

    I början var Vidare utbildning för obehöriga lärare (VAL) inte tillgängligt för den som arbetade i förskolan. Men efter en förordningsändring finns sedan ett par år möjligheten att läsa in förskollärarexamen och bli legitimerad förskollärare genom att validera sina kunskaper, och läsa in det som saknas genom en högskoleutbildning samtidigt som man arbetar.
  • Arbetslagets mående påverkar vad som kan diskuteras

    Sanna Hedrén har i sin forskning visat hur klimatet i ett arbetslag kan påverka hur man samtalar om sin praktik, och om lösningar på problem som uppstår.
  • Kompetensutveckling inom industrin – inte bara VAD man ska lära sig utan HUR

    Projektet Digital pedagogik och kompetensutveckling för industrin föddes ur arbetet med regeringens strategiska samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. Nu är projektet, som har drivits av RISE, snart i mål. En av nyckelfrågorna i projektet har blivit hur lärande i organisationen ska gå från inspirerande idéer och samtal på kontoret till drivkraft och engagemang på golvet.
  • Validering kan belysa osynlig kompetens i industrin

    Industrins behov av kompetenser skulle kunna tillgodoses bättre genom utbildningar i de egna leden, något som också skulle kunna stärka den enskildes position på arbetsmarknaden. I projektet Kompetenssäkrad individ har man utarbetat en modell för hur företag kan få syn på, och ta till vara, potentialen hos sin egen personal.
  • Han utforskar sin egen praktik genom forskarstudier

    Urban Hermansson är verksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus. Bland annat arbetar han som facilitator, både internt och externt. Han hjälper grupper från organisationer och näringsliv manövrera framåt genom processer. Rollen som facilitator kanske inte är känd för alla och det är inte helt lätt att förklara vad den innebär. Urban kallar det ”en profession i vardande”. Här kommer hans forskarstudier in.
  • Att knyta samman studieförbund och akademi

    – Therese och jag kan i våra roller fungera som bryggor mellan folkbildningen och akademin. Vi kan med hjälp av att vara i akademin fånga upp frågor och sammanhang som har direkt beröring med studieförbund, folkbildningen och civilsamhället i stort, säger Carina Sommarström.
    Hon beskriver sitt och Therese Ydremarks arbete som samverkansdoktorander, med ena foten i NBV och den andra inom akademin.

  • Migration, deltagande och tillhörighet: ”Man hade velat göra mer”

    Föreningar är nyckeln till att komma in i det svenska samhället, brukar det heta. Men vilka roller kan civilsamhället egentligen spela efter en flykt? När Therese Ydremark på studieförbundet NBV fick möjligheten att doktorera valde hon att sätta fokus på personliga berättelser om just det
    – Jag saknade nyanserna när jag läste tidigare forskning och följde debatten om utrikesföddas civilsamhällesdeltagande. Där väcktes en nyfikenhet. Det finns väldigt lite skrivet om just den här gruppen inom den svenska civilsamhällesforskningen, säger hon.

  • Lita på Sverige genom en studiecirkel

    Den som har flytt till Sverige ska inte bara lära sig språket, vilket kan vara nog så svårt, utan också hitta nyckeln till det svenska samhället och dess institutioner. I projektet Lita på Sverige, finansierat av länsstyrelsen, har Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram ett gediget material som en hjälp på vägen. Tanken är att hela eller delar av materialet ska kunna användas i studiecirklar, som en bas för samtal och diskussioner om hur det är att leva i det nya landet.
  • Värmlands idéburna – en paraplyorganisation för civilsamhället

    I den idéburna sektorn pågår varje dag ett febrilt arbete, det läggs ner mycket engagemang och blir många ideella timmar. Det här är ett kitt i samhällsbygget som kanske inte ens de inblandade har full förståelse för betydelsen av. I Värmland har man sedan flera år en paraplyorganisation som ska ha överblicken, som fungerar som den idéburna sektorns röst mot regionen, en nod för omvärldsbevakning och kunskapsspridning, och en katalysator för nätverkande sinsemellan medlemmarna.
  • Livslångt lärande – genom livslång vägledning

    Ett av årets vinnande bidrag i uppsatstävlingen var ’Livslångt lärande – genom livslång vägledning’, skriven av Lillemor Bäcke och Miriam Skoog på Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Stockholms universitet.
  • Strategier vid kompetensbrist

    Kompetensbrist inom industrin är ett återkommande ämne i debatten, och det finns flera forskningsprojekt som tar sig an den utmaning som det innebär för svenskt näringsliv. Ett av vinnarbidragen i årets uppsatstävling adresserade också frågan.
  • Forskarskolan i vuxnas lärande

    I februari startade forskarskolan i vuxnas lärande där nio doktorander har blivit antagna.
  • På gång inom komvux

    Marie Egerstad, ordförande i Vuxenutbildning i Samverkan, berättar vad som är de största orosmolnen på vux-himlen just nu.
    – En av de största utmaningarna är bristen på långsiktighet i satsningarna på vuxenutbildningen från statens sida, säger hon.

  • Komvux och upphandlingen

    Diana Holmqvist vid Linköpings universitet har tagit sig an den snåriga upphandlingsvärlden i sin forskning. Resultatet visar att upphandling används på en rad olika sätt av olika kommuner, vilket leder till tveksam likvärdighet nationellt.
  • Vad menas med kvalitet i vuxenutbildningen?

    Fredagen den 14 oktober lägger Johanna Mufic fram sin avhandling om komvux, vid Linköpings universitet.
  • Med målet att språkträning och yrkesutbildning får lyfta varandra

    Nationellt centrum för svenska som andraspråk arbetar intensivt med att ta fram didaktiskt material och handledning som kan underlätta för lärare och huvudmän som vill satsa mer på att erbjuda en kombination av studier i svenska språket och en gymnasial yrkesutbildning. Även om det finns goda och lyckade exempel på arbetslag som hittat fungerande sätt att samarbeta så har det saknats stödmaterial och möjlighet till kompetensutveckling på området. Men inte nu längre.
  • Välkommen till Mimerkonferensen 2022!

    Forskare och praktiker bjuds in till Jönköping 8–9 november. Henrik Nordvall, föreståndare för Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning, berättar mer om årets konferens.
  • De förbereder ett demokratiskt Syrien

    Syrien 2011. Den arabiska våren släpps lös med ett folkligt engagemang, en förändringsvilja och ett flammande hopp. Som i flera andra länder slås den ner hårt och brutalt, och Syrien blir under åren som följer en spelplan för allehanda krigsvilliga aktörer.Många av de syrier som var engagerade i demonstrationerna då flydde, de såg vartåt det barkade. Två miljoner syrier bor nu i EU, och att få ha sin vardag i ett demokratiskt samhälle har gett hoppet näring igen. I vår åkte folkbildare från lilla Melleruds kommun till Tyskland för att stötta i framtagandet av ett parti i exil. En sammanslutning som ska vara beredd att presentera visionen om ett demokratiskt Syrien den dagen regimen faller.
  • Kommande antologi: Demokratin som bildningsväg

    Kenneth Abrahamsson, docent i pedagogik och ett välkänt namn i folkbildningskretsar, berättar om den kommande boken Demokratin som bildningsväg.