Reportage

  • På vilket sätt främjar studiecirkeln demokratin?

    Föreningen för folkbildningsforskning har startat ett tvåårigt projekt som syftar till att para ihop folkbildningens praktiker med forskarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I en första omgång har nu två folkbildare fått möjlighet till forskarhandledning under ett år, för att arbeta med en frågeställning sprungen ur den egna verksamheten. En av dem är Amanda Stjärnqvist.
  • Hur gifter sig frihet med tydliga ramar?

    Folkhögskolan har i forskningen visat sig ofta passa bättre för personer med neuropsykiatriska funktionshinder än vad den obligatoriska skolan gör. Därmed inte sagt att en ökad andel deltagare med särskilda behov inte är en utmaning, något som lärare och annan personal inom folkhögskolan ständigt arbetar med. Hur kombinerar man folkhögskolans frihetliga form med deltagares behov av styrning och förutsägbarhet?
  • Pandemins begränsningar kan utveckla samverkan

    Visst har pandemin satt käppar i hjulet för samverkan på sina håll, men den har samtidigt öppnat nya möjligheter som kan leva kvar och bidra till ökad samverkan även efter att smittan har slutat begränsa oss. Ett exempel på det finns hos Enheten för samverkan vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
  • En samverkansplats för samverkansproffs

    Föreningen Unilink, som samlar en majoritet av Sveriges lärosäten kring frågor om samverkan, firar snart 25 år. På en föränderlig utbildningskarta utvecklas samverkan mellan akademi och samhälle hela tiden, och frågan har ytterligare prioriterats genom den senaste forskningspropositionen.
    – Rollen för oss som jobbar med samverkan är att hantera den frågan och jobba ihop för att ta den bollen som är i luften nu, säger Johan Kostela, samverkansstrateg vid Högskolan Dalarna och nytillträdd ordförande för Unilink.

  • Lärdomar från omställningen ska bli digital guide

    Precis som de flesta andra verksamheter behövde civilsamhället ställa om sina verksamheter till digitala format förra våren. Det fanns ingen manual, ingen förvarning och man hade ingen aning om hur länge det skulle dröja innan man kunde ses fysiskt igen.
    Föreningar, studieförbund och andra tog ett djupt andetag och hoppade rakt ut i cyberrymden. Nu ska deras erfarenheter och lärdomar från året med covid-19 samlas i en digital guide.

  • Hur kommer arbetsplatser att se ut ”post-covid”?

    Året med hemarbete har i grunden förändrat vår syn på vad arbete är och vad de digitala verktygen kan användas till. Magnus Olsson är vd för Länsförsäkringar i Jönköpings län. Så här ett år in i pandemin har han och hans kollegor börjat diskutera och planera för hur arbetet ska te sig när smittan är under kontroll.
  • Distansarbete och livslångt lärande

    I en ny publikation har tre Encellforskare gått igenom tidigare forskning om arbete på distans, för att se om det livslånga lärandet finns med.
  • Covid-19 och det civila samhället

    Årets första nummer av Socialmedicinsk tidskrift viktes åt covid-19 och civilsamhället. I en rad artiklar beskriver forskare hur verksamheter ställdes om, kreativitet flödade och människor kavlade upp ärmarna för att hjälpa utsatta grupper.
  • ”Lång process att kunna acceptera att min värld har krympt”

    Vi ställde tre frågor i sociala medier:
    1. Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
    2. Vad har varit svårast?
    3. När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?

  • Akademisk frihet i olika länder

    Encells senaste docent heter Vezir Aktas. Vezir har disputerat i socialpsykologi vid Hacettepe-universitetet i Ankara, Turkiet. Han har undervisat och forskat hos oss i Jönköping i tio år, och nu i mars tog han klivet upp till docent. Vezir Aktas forskning berör frågor som är viktiga för oss alla, forskare så väl som allmänhet, nämligen den om forskningens autonomi och yttrandefrihet. Hans forskning om den akademiska friheten har rönt internationell uppmärksamhet.
  • ”Du måste inte vara bättre än andra, du behöver vara lagom”

    Kaveh Amouzgar är lektor vid Uppsala universitet. Han är även affilierad till Högskolan i Skövde, där han bedrev sina forskarstudier, och som student läste han en master på Tekniska högskolan i Jönköping. Efter ett drygt decennium i Sverige har han sett flera skillnader mellan arbetslivet här och hur det såg ut när han arbetade som ingenjör i Iran.
  • Från USA till näringslivet i Småland

    När Amanda Herzog bestämde sig för att åka utomlands för att studera hade hon aldrig varit utanför USA. Hon hamnade i Jönköping, och efter avslutad examen och med några år på arbetsmarknaden berättar hon att hon äntligen har börjat förstå sig på den svenska mentaliteten när det kommer till arbete och professionella relationer. Men vägen dit var inte rak, hon har lagt ner mycket tid för att hitta svaren på varför hon trots många jobbintervjuer och ett bra cv inte fick de tjänster hon intervjuades för.
  • Att undervisa i svenska som andraspråk utomlands

    Varje år åker ett tiotal svenska lärare ut i världen för att undervisa i svenska språket vid något av de 225 universitet som har kurser i svenska, genom så kallade utlandslektorat. Svenska institutet hjälper till med rekryteringen, och Viktor Hennius berättar vad de söker utöver utbildning och arbetslivserfarenhet.
  • Amerikansk ledarskapsorganisation vänder blicken mot Norden

    Amerikanska Megan Penhoet har spenderat en hel del tid i Sverige. Hennes man har släkt här och de båda döttrarna har läst i Sverige och Danmark. När hon och hennes nätverk började diskutera den ledarskapskris de tyckte sig se i USA, som de menar ställdes på sin spets 2016, så var steget därför inte långt till att hämta inspiration från den nordiska ledarskapsmodellen. Resultatet, som visserligen har behövt pausas tillfälligt under pandemin, är den icke-vinstdrivande organisationen Nordic Scholars, vars mål är att erbjuda toppstudenter inom ledarskap möjlighet att åka tvärs över Atlanten för att förkovra sig.
  • Den lilla föreningen för de stora frågorna

    I år firar Föreningen för folkbildningsforskning 30 år. En av grundarna var nyligen bortgångne Gösta Vestlund, som i kommande årsbok berättar att tanken bakom att starta föreningen var att stimulera kontakter mellan forskare och folkbildare, att uppmärksamma finansiärerna på behovet av forskning om folkbildning, att informera om forskningsresultat och litteratur, verka för arkivfrågor samt främja internationellt samarbete.
  • Han forskar om civilsamhället och dess handböcker

    Niklas Hill har gått in på näst sista året på sin forskarutbildning vid Stockholms universitet. Han tog med sig sitt engagemang för civilsamhället och föreningsutveckling in i sin forskning, som han ägnar åt föreningshandböckerna. Både vad som faktiskt står i dem och vad man kan läsa mellan raderna.
  • Stickning – en rörelse i civilsamhället

    Ann-Kristin Boström, affilierad forskare vid Encell, skriver om stickning och välbefinnande.
  • Ny rapport om civilsamhällets roll i integrationen

    Under brinnande flyktingkris 2015 drogs en lång rad insatser och projekt igång i det svenska civilsamhället, för att välkomna och integrera de som tvingades fly hit. McMaster University i Kanada har sedan flera år drivit ett stort projekt för att analysera civilsamhällets roll i mottagningssystemet, där en del i det är att jämföra hur det ser ut i Sverige respektive Kanada. Den svenska delen av projektet har nu resulterat i en första rapport.
  • Där sömnad, sammanhang och svenska lyfter varandra

    I ett av centrala Luleås äldsta hus, strax intill kyrkan, hittar man Sömnadskollektivet. Här möter skräddarens traditionella hantverk den heta återbrukstrenden. Här hittar några personer tillbaka till arbetslivet samtidigt som några andra finner sin plats i ett nytt land. Ut genom dörren kommer lagade vinterjackor, sirliga grönsakspåsar och framtidshopp.
  • ”Civilsamhället har en lång tradition av att utveckla nytänkande lösningar”

    I Sverige finns det en kvarts miljon ideella organisationer. Verksamheterna skapar en meningsfull fritid, arbetstillfällen, främjar hälsa, förmedlar kunskap och når många olika grupper i samhället. Det civila samhället, med sina 200 000 anställda och fyra miljoner frivilliga, glöms ofta bort, både av forskare och i den allmänna debatten om vilka som kan bidra till samhället. I ett pågående forskningsprojekt kartläggs nu organisationers insatser för att inkludera människor i arbetslivet.

Sidan uppdaterad