• De är på folkhögskolan för att lära sig surfa tryggt


    Ett klassrum som vilket som helst. Dagens lektion ska snart börja. Det pratas och skrattas, folk sitter inte på sina platser och någon blippar på sin telefon. Läraren har till en början lite svårt att få allas uppmärksamhet, men när han slänger upp en bild med tio emojis så börjar diskussionen bli mer organiserad.

  • Dans får generationer att mötas


    Forskarintervju med Satu Heikkinen vid Karlstad universitet.

  • Generationsmöten: ” Vi har mycket att jobba på här i Sverige”


    Företaget Generation Marianne arbetar för att främja och facilitera möten och lärande mellan generationer. Här berättar de lite om sina nuvarande projekt.

  • Hany Hachem formulerar en ny syn på äldres lärande


    Forskarintervju med Hany Hachem, som disputerade vid Örebro universitet i februari.

  • ”Om du inte har ett BankID så är du utestängd från nästan allt”


    Digitaliseringen går framåt, men dessvärre betyder inte det att vi har löst frågan om digitalt utanförskap. Vi fick en pratstund med Terese Raymond, nationell koordinator för Digidel-nätverket, om vad hon ser från sin horisont.

  • ChatGPT skriver debattinlägg om folkbildningen


    För att testa ChatGPT bad vi den skriva ett debattinlägg och argumentera för ökade anslag till folkbildningen utifrån Grundtvigs bildningstanke. Här kan du läsa svaret, observera att det är ChatGPT som har skrivit inlägget, vi har inte redigerat något i texten.

  • AI i företag: ”Ledningsförmågan helt avgörande”


    Svenska företag måste satsa på AI för att hänga med i utvecklingen. Just nu söker många företag efter datavetare och experter på maskininlärning, men räcker det för en framgångsrik omställning? Nej, visar forskning från Tekniska Högskolan i Jönköping. Två andra komponenter i företaget visar sig vara viktiga nycklar.

  • Erik Winerö – lärare och doktorand med specialintresse kring AI


    Att forska kring digitala verktyg och digitalisering kräver eftertanke från början. Du kan i värsta fall ställa dina forskningsfrågor på ett sätt som gör resultaten utdaterade långt innan de är klara, eftersom utvecklingen går så fort.
    – Det är viktigt att försöka se det generella, det som är generaliserbart, säger Erik Winerö.

  • Så kan lärare och bibliotek dra nytta av AI


    Vi har intervjuat Linda Mannila, docent i datavetenskapens didaktik, föreläsare, forskare och författare, om ChatGPT, lärande och folkbildning.

  • Intervju med ChatGPT om livslångt lärande


    Vi ställde några frågor om livslångt lärande till ChatGPT. Observera att vi inte har redigerat svaren alls, det här är vad den skrev.

  • Öppen vetenskap: ”En av nycklarna är meritering”


    Arbetet mot ett öppnare vetenskapssamhälle fortgår. Målet är att det som tas fram genom forskning som finansieras av offentliga medel, ska finnas tillgängligt för vem som helst att ta del av. Men förändringen måste komma från rätt håll, och en av nycklarna kan vara att helt förändra systemet för vad en forskare behöver göra för att klättra i karriären.

  • Forskarbloggen – en friare och snabbare kommunikationsform


    Hur får man reda på vad forskarna håller på med? En fråga som du kanske har ställt dig, vare sig du bara är allmänt nyfiken eller om det är för att du arbetar inom media eller annan verksamhet som kan ha nytta av forskningens resultat. Ett verktyg för att hålla koll är att följa en forskarblogg.

  • Analys av öppna lärresurser


    Kungliga biblioteket visar på möjligheter och brister i användningen och produktionen av öppna lärresurser vid landets högskolor och universitet.

  • Samarbete mellan de nordiska länderna


    Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) finansieras av Nordiska Ministerrådet och startades 2005.

  • Hitta resurser och samarbetspartners hos EPALE


    EPALE är en europeisk plattform för vuxnas lärande, som är en del av EU:s strategi för att främja vuxnas lärande.

  • ”Vi har verkligen försökt slipa ner trösklarna”


    Varannan torsdagskväll står dörren öppen till högskolan. Då kan den som vill sitta ner och lyssna på en föreläsning, oavsett om det är för att kvällens ämne är extra intressant, eller om man bara vill känna på hur det är att befinna sig i en gradängsal på ett lärosäte.
    – Det här tänker vi är det bästa sättet, första kontakten med en högskola. Det finns inga krav på någonting, det är bara att glida in, man behöver inte anmäla sig i förväg eller betala någonting. Vi har verkligen försökt slipa ner trösklarna, säger Carl-Johan Svensson, lektor i historia och en av de ansvariga för de offentliga föreläsningarna vid Jönköping University (JU).

  • Att hjälpa sig själv samtidigt som man hjälper andra


    I ett nytt forskningsprojekt följer Martin Hugo och Joel Hedegaard personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, ibland på randen till kriminalitet eller drogmissbruk, men som genom en ovanlig verksamhet steg för steg kommer närmre en fungerande vardag. Ibland kliver de rakt in i en fast anställning.

  • Vem kan jag bli på er folkhögskola?


    Hemsidan är en del av det digitala skyltfönster du kan kika in genom för att bestämma om du ska söka till just den här folkhögskolan. Vad du ser där är såklart fakta och information, men det kanske också ger dig en känsla för vem du skulle kunna utvecklas till om du blev en del av det som presenteras. Mattias Stjernqvist, doktorand vid Stockholms universitet, studerar vad folkhögskolor väljer att visa upp på sina hemsidor, och på vilket sätt de gör det.

  • Vi summerar året som gått


    Vi önskar ett trevligt avslut på året och ser med tillförsikt fram emot nästa. Här är några ljusglimtar från vårt 2022. 

  • Rapport: Lärande i arbetslivet – motivation, digitalisering och effekter


    Ny rapport ger en överblick över forskning om lärande i arbetslivet.