Uppsatsvinnare om intresseinventering i vägledningsarbete

En av årets två vinnare i Encell:s uppsatstävling är Thor Pleijel, med sin uppsats Lärande i mötet med John Holland – En intervjustudie om intresseinventering som kompetensutveckling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Här presenterar vi Pleijels arbete lite närmare.

Thor Pleijel Foto: Nina Hamrin

Foto: Nina Hamrin

Thor Pleijel arbetar till vardags med att hjälpa arbetssökande med deras karriärplanering, genom en av Arbetsförmedlingens leverantörer. Han har studerat på Masterprogrammet i pedagogik vid Stockholms universitet, med inriktning mot karriärutveckling och vägledning. Där valde han intresseinventering som ämne för sin uppsats. Han har analyserat hur intresseinventering används i vägledande praktik av psykologer på Arbetsförmedlingen, och vilka kompetenselement som skulle kunna utvecklas och identifieras genom just intresseinventering. Det är ett ämne han både möter i sin yrkesarbetande vardag och som intresserar honom från ett akademiskt perspektiv.

– Jag träffar både unga och gamla i vitt skilda skeden i livet. Den roliga utmaningen i arbetet är att kunna möta väldigt skiftande behov av vägledning och hitta drivkraften hos de vägledningssökande jag träffar, säger han.

I sin uppsats visar Pleijel att den intresseinventering som bedrivs inom ramen för arbetspsykologisk utredning (APU) har drag av kompetensutveckling. Han menar även att det är en process över tid i vilken det finns utrymme att arbeta med både engagemang, problem och reflektion. Samtidigt vill han inte rakt av likställa intresseinventering med kompetensutveckling, eftersom handledning verkar vara en nyckelkomponent för att intresseinventeringen ska få den effekten. ”Det framstår för mig som ett viktigt ställningstagande för den som erbjuder intresseinventering att säkerställa att användaren kan få det stöd som behövs för att hantera en avvägd komplexitet; att servicen är organiserad på ett sådant sätt att den kan kompensera för användares skiftande förutsättningar för lärande”, skriver Pleijel i uppsatsen.

Pleijel undersöker hur samstämmighetsteori integreras i vägledande verksamhet i Sverige ur ett kompetensutvecklingsperspektiv. RIASEC-teorin ställs i relation till hur Knud Illeris har definierat kompetens och denna relation undersöks genom intervjuer med personer som arbetar med instrumentet Vägvisaren, som bygger på RIASEC-teorin. I analysen identifieras hur de så kallade vanliga kompetens¬elementen förekom uttalat vid flera tillfällen, så som kunskap, färdigheter, personlig profil och socialitet. Kompetenselement som förekom mer sällan rörde bland annat fantasi, flexibilitet och intuition. Pleijel resonerar avslutningsvis om hur vägledning kan bidra till ett lärande i intresseinventeringar.

Utifrån sina egna erfarenheter och genom arbetet med intervjustudien ser han flera möjligheter att växla upp vägledningsarbetet.

– Jag tror vägledningspraktiken kan utvecklas genom att verksamheter skapar utrymme för strukturerade, perspektivvidgande aktiviteter. Många frågor som man som vägledningssökande konfronteras med är beroende av att man är i kontakt med sig själv. För att skapa förutsättningar för ökad självkännedom måste vägledningen ha visst djup.

En fråga som han gärna skulle arbeta vidare med framöver är hur man skulle kunna utveckla och utvärdera karriärvägledning på ett sätt som fångar komplexiteten i arbetet.

– Karriärvägledning är spännande eftersom det är en verksamhet som är aktuell och under ständig utveckling. Den befinner sig också mitt emellan olika samhälls- och individintressen. Ytterst handlar det för mig om viktiga djupgående frågor om hur vi kan göra det lättare för alla människor att känna meningsfullhet och delaktighet i sin omvärld, säger han.


Sara Bref


Thor Pleijel talar om kompetens:

2021-09-23