Att knyta samman studieförbund och akademi

– Therese och jag kan i våra roller fungera som bryggor mellan folkbildningen och akademin. Vi kan med hjälp av att vara i akademin fånga upp frågor och sammanhang som har direkt beröring med studieförbund, folkbildningen och civilsamhället i stort, säger Carina Sommarström.
Hon beskriver sitt och Therese Ydremarks arbete som samverkansdoktorander, med ena foten i NBV och den andra inom akademin.

Carina Sommarström, porträtt.

För ett antal år sedan tog studieförbundet NBV:s ledning ett nytt grepp om det strategiska arbetet och omvärldsarbetet, framför allt riktat mot sina 19 huvudmän och medlemsorganisationer. Man byggde upp en struktur med samtal mellan huvudmännen utifrån forskning och omvärldsanalys, en möjlighet för organisationerna att stå rustade inför samhällsförändringar och utmaningar.

– Syftet var att lyfta blicken, vad finns det för omvärldssignaler, för förändringar, för frågor som vi berörs av som grupp, inom civilsamhället och nykterhetsrörelsen, säger Carina Sommarström, verksamhetsstrateg på NBV och doktorand vid Södertörns högskola.

Under arbetet identifierades tre bevakningsområden: alkohol och andra droger, civilsamhället samt livsstilsförändringar och värderingsfrågor. Tanken var bland annat att gemensamt identifiera vägval och staka ut en riktning vartåt NBV skulle röra sig. Förutom ett antal populärvetenskapliga skrifter och rapporter har man bland annat som ett resultat av arbetet varit med och skapat Narkotikapolitiskt center, då man uppmärksammade avsaknaden av en gemensam röst från civilsamhället inom narkotikapolitiken.

Stödjer forskning

Som ett led i arbetet har NBV också satsat på egna samverkansdoktorander.

Nätverk för samverkansdoktorander med fokus på studieförbund

Vi har intervjuat tre doktorander som bedriver sina forskarstudier samtidigt som de är kvar inom sitt studieförbund:

Carina Sommarström

Therese Ydremark

Urban Hermansson


Det finns ett nystartat nätverk för just den här typen av doktorander.

Målgrupp: Folkbildare från företrädesvis studieförbund, som är samverkansdoktorand eller forskningsintresserad praktiker.

Syfte med gruppen: Att nätverka och gemensamt resonera kring samverkansfrågor och krockar mellan att jobba på studieförbund/folkbildningsorganisation/bibliotek och forska kring folkbildningen i bred bemärkelse.

Form: Gruppen sätter gemensamt upp agenda och lyfter behov av frågor att fördjupa sig i. Möts digitalt och vid något tillfälle per år fysiskt.

Nästa träff är digital den 23 januari, klockan 13.00-14.30.

Anmäl ditt intresse till kontakt@folkbildningsforskning.se

– Det handlar om den här väldigt unika bryggan, att vara en insider inom studieförbundsvärlden och samtidigt hämta kunskap och brygga över. Att vara den här personen som kan ha båda de här perspektiven.

Carina Sommarström är ett drygt år in i sina forskarstudier, och målet att fungera som en brygga har redan infriats. Akademin har kommit närmare vardagen i NBV. Men det är viktigt att komma ihåg att en brygga kan ha ett flöde åt båda håll, och att få in folkbildningen på lärosätet ger mervärden det också. Det är två olika spelplaner, två logiker som möts. Studieförbundets sprudlande aktivitet, snabba puckar och många engagerade praktiker möter forskningens långsiktiga eftertänksamhet och tydliga akademiska ramar. Carinas mångåriga arbete inom NBV har gett henne naturliga kontaktytor med föreningsliv och deltagare, något som blir en tillgång inom civilsamhällesforskningen.

Carina ska i sin forskning ta sig an gruppen utomeuropeiska kvinnor i Sverige. Men inte på det sätt som kanske är vanligast, där gruppen ofta lyfts fram som passiva och problematiska, långt från arbetsmarknad och studier. Hon vill i stället dyka ner i kvinnornas föreningsengagemang. Hitta deras drivkrafter, fånga valen de har gjort och orsakerna till dem.

–Jag tänker att det finns så mycket handlingskraft och solidaritet som de människorna har som är jättespännande och viktiga att synliggöra, säger hon.

Förhoppningen är att bidra med ny uppdaterad kunskap om föreningsengagemangets betydelse för att skapa mening i det nya hemlandet. Hon hoppas att hennes forskning kan lyfta fram komplexiteten i frågan, att det inte är svart eller vitt utan finns saker här som är eftersträvansvärda. Men samtidigt tycker Carina att vi idag tenderar att inte se holistiskt på människan. Vi nedvärderar det som inte kan mätas. Studieförbundsarbete kanske inte ger någon mätbar effekt på ett par veckor. Samtidigt har folkbildningen och föreningslivet något att erbjuda som är ovärderligt i ett samhälle, mötesplatser för det lokala engagemanget och en plats för gemenskap, som kanske inte går att mäta i ökad produktivitet eller förbättrad anställningsbarhet inom den korta tidsram som ofta finns. Kanske inte ens om ett år, även om de beslutande vill ha resultat på papper.

– Det är väldigt sällan det är så. Man vill ha snabba enkla svar på komplexa frågor.

Den forskning som finns om folkbildning i marginaliserade stadsdelar visa på ett stort engagemang. Människor upplever att de får hjälp att hitta meningsfulla gemenskaper och bli mer aktiva medborgare som känner sig stärkta i att vara en del av demokratin, något som borde vara högt upp på den politiska dagordningen sett till debatten om utanförskapsområden. Men för den som inte har upplevt en studiecirkel kan det vara svårt att förstå vad det egentligen är, vad den ger.


Sara Bref

2022-10-26