Ny bok utmanar det fria skolvalet

I den nyutkomna boken ”Skolan, marknaden och framtiden” skriver ett tjugotal skolforskare om hur det fria skolvalet, fri etableringsrätt och möjligheten att ta ut vinster från skolverksamhet har påverkat skolsystemet.

Foto: David Einar/LiU och Sara Bref

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, är redaktör tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete. Andreas Fejes tycker att det är anmärkningsvärt att det har gått över 25 år sedan en historisk och så genomgripande förändring av skolan gjordes utan att den har utvärderats ordentligt.

– Vad vi vill är att sätta frågan på agendan. Det behövs en forskarbaserad utvärdering, säger han.

Han menar att beslutsfattarna måste ha ett bättre underlag när frågan diskuteras, och att ett ifrågasättande av dagens fria skolval inte per automatik betyder att man vill återgå till närhetsprincipen.

Vill diskutera grundfrågan

Många av de forskare som medverkar i boken har vid flera tillfällen den senaste tiden debatterat frågan i tidningar och annan media. Andreas Fejes är själv lite förvånad över det som han menar är relativt få mothugg. Debatten har inte tagit fart utan deras inlägg har mestadels möts av tystnad. Att så många forskare gått samman med sin samlade kunskap menar han gör det svårare att ifrågasätta och avfärda budskapet.

Ett par av kapitlen behandlar marknadiseringen av vuxenutbildningar och sfi. Där ser marknaden inte alls ut som i grundskola och gymnasium, eftersom det där är kommunen själva som gör upphandlingar och därmed är kund. Skolinspektionen granskar kommunerna men det är kommunerna själva som ska stå för granskningen av de företag som de har anlitat.

– 290 kommuner ska vara experter på att granska utbildningsföretag, säger Andreas Fejes, som menar att risken för att låg kvalitet slinker igenom systemet därmed ökar.

Den 13 mars var det bokrelease på Linköpings universitet. Förutom att lyfta frågan om det fria skolvalet och skolans extrema marknadsutsättning inför riksdagsvalet i höst så hoppas Andreas Fejes att ”Skolan, marknaden och framtiden” kommer att användas på lärarutbildningarna.

– Det är en av de stora frågorna som man måste ha kunskap om, säger han.

Skolan, marknaden och framtiden:
Förlag: Studentlitteratur. En version på liknande tema ges ut på engelska senare i år hos Routledge.
Antal sidor: 296.
Utgivningsår: 2018.
Redaktörer: Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete.
Övriga medverkande: Anna Ambrose, Dennis Beach, Nihad Bunar, Sara Carlbaum, Marie Carlson, Marianne Dovemark, Håkan Forsberg, Martin Harling, Ann-Sofie Holm, Diana Holmqvist, Magnus Hultén, Bengt Jacobsson, Sven-Eric Liedman, Christian Lundahl, Lisbeth Lundahl, Mattias Nylund, Eva Reimers, Anders Trumberg och Viktor Vestberg.

Sara Bref

Cecilia Bjursell om "Skolan, marknaden och framtiden":

När vinster i välfärden debatteras är det vanligtvis som en ideologisk fråga. Dessutom framställs frågan på ett väldigt förenklat sätt – ska vi ha vinster eller inte? I antologin ”Skolan, marknaden och framtiden” tar författarna ett samlat grepp på konsekvenserna av att marknadsutsätta den svenska skolan.

När förändringarna genomfördes såg man framför sig lärardrivna småföretag där de goda idéerna självständigt skulle få växa sig starka. I praktiken har de stora riskkapitalbolagen kommit att dominera och det finns flera fall där undervisningen, och därmed elevernas kunskaper, blivit lidande.

Det finns därför ett stort behov av ökad kunskap om hur det faktiskt ser ut. Antologin ger en samlad bild av kunskapsläget kring skolan som marknad och dess konsekvenser. Boken är dessutom ett fint exempel på hur forskare kan gå samman i en för samhället aktuell fråga för att bidra med sin kunskap. Samtidigt finns det några problem med en bok av detta slag:

• Det är svårt för forskare att skriva på ett rättframt och enkelt sätt. Boken innehåller flera formuleringar som är präglade av ett vetenskapligt uttryckssätt vilket kan bidra till att utestänga läsare som inte är vana vid dessa ord.
• Innehållet i boken återspeglar den komplexitet som finns i skolans värld och därmed går man bortom den förenkling som ofta finns i mediarapportering. Tyvärr innebär det här dock att texterna har svårare att sticka ut i informationsflödet. Vilken röst ska man lyssna på? Vilken fråga är viktigare än någon annan?
• Till sist vill jag kommentera det som nämns i intervjun med Andreas Fejes, nämligen det att han mest mötts med tystnad. Det är problematiskt att omvärlden kräver att forskaren ska delta i samhällsdebatten men när de gör det vill man inte lyssna på vad de har att säga. Varför ska forskare sprida kunskap om ingen lyssnar?

Trots dessa problem är boken väl värd att läsas, speciellt av de som på ett eller annat sätt styr över skolan. Till sist kan jag inte låta bli att fundera över varför skolans vinst ska räknas i pengar – den ultimata vinsten är väl ökad bildning.

Cecilia Bjursell