Äldres lärande i en klass för sig

Kan äldre lära sig ny teknik? Och hur stöttas äldres lärande i arbetslivet? Detta var några av frågorna som diskuterades under ELOA-konferensen "Lifelong learning for older adults – Hopes fears and expectations" den 14-16 oktober.

Den 14 oktober slogs dörrarna upp till årets ELOA-konferens vid Högskolan i Jönköping. ELOA är en förkortning av "ESREA Network on Education and Learning of Older Adults" och är ett internationellt nätverk som arbetar med äldres lärande. Varje år arrangerar nätverket en konferens och för första gången någonsin anordnades den nu i Sverige med Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande och Högskolan för lärande och kommunikation som värdar.

Den 14-16 oktober anordnades ELOA-konferensen 2015 i Jönköping.

Den tre dagar långa konferensen inleddes av Stephan Rapp, VD och akademisk ledare vid Högskolan för lärande och kommunikation, som hälsade de internationella besökarna välkomna. Efter detta fick konferensdeltagarna en kort presentation av de båda nätverken bakom konferensen – ESREA och ELOA.

Sofia Nyström, generalsekreterare för ESREA sedan 2013, förklarade att ESREA är organiserat som en paraplyorganisation över ett antal olika forskningsnätverk med forskare från hela Europa. Ett av dessa forskningsnätverk är ELOA.

Så vad gör ESREA egentligen? Jo, vår uppgift är att samla och sprida forskning kring vuxnas lärande, berättade hon.

Äldres lärande i arbetslivet

Konferensens första huvudtalare var professor John Field från University of Stirling. I sin presentation betonade han att äldres lärande är ett viktigt område att diskutera, inte minst med tanke på att andelen äldre i arbetslivet ökar.

Många organisationer tror inte att det lönar sig att investera i äldres kompetensutveckling, menade han.

John Field

Field lyfte därefter fram sju anledningar till att investera i äldres lärande. En anledning enligt Field är att dagens arbetsliv innebär många oväntade övergångar, inte bara för yngre medarbetare utan även för de äldre.

Efter John Field tog Anette Nilsson från Qulturum plats på scenen. Anette är projektledare för något som kallas "Passion för livet". Projektet, som är initierat av Sveriges Kommuner och Landsting och Qulturum, syftar till att skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv med hög livskvalitet för äldre människor och målsättningen är att engagera deltagarna till att själva ta ansvar för ett hälsosamt åldrande.

Konferensens första dag avlutades med två parallella seminariepass, där deltagarna kunde lyssna på en rad intressanta presentationer på teman som arbete och livslångt lärande eller äldre och teknik.

Lärmiljöer i ett digitaliserat samhälle

Dag två inleddes av konferensens nästa huvudtalare, Barry Hake. Barry Hake är specialist på jämförande och historisk analys av policys för livslångt lärande i europeiska länder. Idag är han pensionerad och forskar om vuxenutbildningens socialpolitiska historia i Europa sedan 1945.

Jag vill lyfta frågan om äldre som lär och lärmiljöerna i vårt digitaliserade samhälle, inledde han.

Barry Hake

Därefter talade han om formella, icke-formella och informella lärmiljöer och gav exempel på hur han själv fortsatt att lära på olika sätt och i olika miljöer. Bland annat läser han en kurs i franska och spelar familjerugby där det generationsöverskridande lärandet har en central roll. Han berörde också frågan om ny teknik inkluderar eller snarare exkluderar äldre.

Dagen fortsatte sedan med ytterligare två parallella seminariepass, denna gång med fokus på policys för vuxnas lärande och lärande senare i livet.

Vad innebär det att "gå i pension"?

Efter lunch var det dags för konferensens tredje huvudtalare, Jane Watts, som är forskare och utvärderare inom livslångt lärande. Hon inledde sin föreläsning med att engagera åhörarna i en övning där de fick diskutera när de planerar att gå i pension, hur de definierar ”att gå i pension” och om de skulle svarat annorlunda om de hatade sitt jobb. Jane Watts gick sedan in på definitionen av arbete och relationen mellan lärande, arbete och pensionering. Att sluta arbeta betyder inte per definition att man slutar lära. I likhet med John Field tog hon också upp arbetslivets begränsningar när det gäller äldres kompetensutveckling.

Jane Watts

Vi uppmuntras att arbeta längre, men ingen är beredd att betala för den kompetensutveckling som krävs.

Efter Jane Watts föreläsning var det återigen dags för konferensdeltagarna att ta del av en rad presentationer. Eftermiddagens teman för seminariepassen var kompetensutveckling senare i livet och sambandet mellan lärande och välmående.

Män som lär tillsammans med män

Sist ut på programmet under torsdagen var Barry Golding, som är professor i vuxnas lärande vid Federation University Australia. Golding är aktuell med sin nya bok "The Men's Shed Movement – The Company of Men", som firades med ett boksläpp under konferensen. Boken handlar om "Men's Shed-rörelsen" och hur den spridit sig i Australien och till andra delar av världen.

Äldres lärande i en klass för sig

Konferensens sista dag inleddes av den fjärde huvudtalaren, Satya Brink, som är expert inom forskningsfältet livslångt lärande och har över 30 års erfarenhet från ledande befattningar inom den offentliga sektorn i Kanada och andra internationella organ. I sin presentation "Late life learning – a class of its own" intog hon ett något annorlunda perspektiv än tidigare talare.

Jag har gjort karriär i regeringen, för jag tror att regeringar kan göra bra saker, inledde hon.

Satya Brink

Hon berättade om vilka utmaningar man ser från regeringsperspektiv när det gäller att organisera vuxenutbildning. Hon lyfte fram den mångfald som präglar vuxenutbildningen, både när det gäller deltagarnas utbildningsbakgrund och deras livserfarenhet och menade att man inte kan applicera ett "skoltänk" på diskussionen om vuxenutbildning.

ELOA-konferensen 2015 avslutades med en paneldiskussion där John Field, Ann-Kristin Boström, Sabina Jelenec och Bernhard Schmidt-Hertha sammanfattade huvuddragen i konferensen och också lyfte blicken framåt när det gäller äldres lärande. Ann-Kristin Boström tog tillfället i akt att avsluta konferensen med ett citat av Henry Ford.

Anyone who stops learning is old, whether at twenty or eighty. Anyone who keeps learning stays young. The greatest thing in life is to keep your mind young.

Mer om äldres lärande

En av huvudtalarna, John Field, har en blogg där han skriver om äldres lärande.

Besök bloggen här.

2015-11-12