Vad innebär sanktionerna mot Ryssland?

Vilka typer av ekonomiska sanktioner har införts mot Ryssland som svar på deras invasion av Ukraina?

1. EU, USA och Storbritannien har förbjudit alla transaktioner med den ryska centralbanken. USA har även lagt till det ryska finansministeriet och den nationella förmögenhetsfonden.
2. En rad ryska banker har stängts ut ur Swifts internationella betalningssystem av EU, USA, Storbritannien och Kanada.
3. USA har placerat Rysslands tio största finansiella institutioner, som representerar cirka 80 % av landets banksektor, under restriktioner som förhindrar dem att genomföra transaktioner genom det amerikanska systemet.
4. Flera ryska bankers tillgångar har frysts och nya affärsrestriktioner har införts i EU, USA, Storbritannien och Kanada.
5. EU, USA, Storbritannien och Kanada har fryst Rysslands internationella reserver under sina juristdiktioner, vilket hindrar den ryska centralbanken från att använda sina reserver för att underminera effekterna av de införda sanktionerna.
6. EU, USA och Storbritannien har förbjudit ryska flygbolag och privata jetplan från sina luftrum.
7. USA har bannlyst stora ryska företag från sina kreditmarknader.
8. Företag i EU och Storbritannien har förbjudits att exportera flygplans- och flygdelar, högteknologiska varor inklusive halvledare, datorer, telekom- och informationssäkerhetsutrustning och sensorer till ryska företag. Export till en lång rad ryska försvars-, marin-, transport- och kommunikationsföretag har också förbjudits.

Vilken påverkan kommer den här typen av sanktioner att ha på Ryssland och hur snart kommer de att känna av effekterna?

Sanktionerna bromsar i själva verket ner handeln och skadar export och import för ryska företag, orsakar stora utbudsstörningar i landet, ökar risken för inflationstryck och för en ekonomisk recession. Dessa makroekonomiska effekter kan ta ett tag innan de visar sig helt. Effekterna av sanktioner på finansmarknaderna är dock omedelbara. Vi har redan sett en stor krasch på den ryska aktiemarknaden, med en nedgång på nästan 50 % av MOEX Russia Index.

Den ryska valutan, rubeln, har tappat nästan 30% mot den amerikanska dollarn. Som ett resultat av detta har den ryska centralbanken höjt sin styrränta till 20 % för att undvika en ännu snabbare devalvering av sin valuta.

Utöver det har den 10-åriga ryska statsobligationsräntan höjts från 7,5 % till 13%, eftersom den ryska regeringen i huvudsak har förbjudits att ta upp statsskulder. Oljepriserna stiger också snabbt.

Den stora mängden sanktioner är extrem – hur kommer dessa att påverka den globala ekonomin i stort? Har det vidtagits några skyddsåtgärder för att förhindra detta?

Den största makroekonomiska effekten blir en avmattning i handeln. Investerare och entreprenörer tenderar också att bli mer motvilliga att ta risker, vilket påverkar deras investeringar. Som ett resultat har de globala finansmarknaderna fallit. När det gäller politik för att motverka de negativa ekonomiska effekterna av konflikten och sanktioner kan den monetära åtstramningen som planerats av stora centralbanker försenas. Men detta kommer främst att bero på hur inflationstrycket som har setts på andra håll kommer att utvecklas.

Finns det något som särskilt kommer att påverka Sverige ekonomiskt?

Sverige är en liten öppen ekonomi som har EU, USA och Storbritannien som sina viktigaste handelspartners. Eftersom dessa ekonomier drabbas, i synnerhet EU, blir även svensk ekonomi lidande. Därför kan vi se en avmattning i svensk handel. Även den svenska finansmarknaden har påverkats direkt. Till exempel har OMX-index sjunkit nästan 15% sedan början av året.

Hur kommer vanliga konsumenter/hushåll i Sverige att känna av effekterna? Och hur är det med små och medelstora företag?

Svenskar är höginvesterade på finansmarknaderna och känner redan av effekterna där. När oljepriserna stiger kommer gaspriserna naturligtvis följa med. Vissa produkter som mat och andra oljebiprodukter blir också dyrare. Små och medelstora företag kommer i huvudsak att se en avmattning i exporten, vilket kommer att påverka de som säljer produkter utomlands. Importen kan också bli dyrare och de kan se en generell ökning av priserna inom sina leveranskedjor. För att minimera dessa kan företag vilja leta efter alternativa leverantörer på marknaden.

Vad kan en individ göra för att säkra sitt eget sparande i denna nuvarande situation?

Ett bra alternativ är att leta efter säkra tillgångar. Till exempel har guld alltid varit en bra säker investering i tider av förhöjd riskaversion som det är just nu. Till det kommer inflationsdrivande omvärldsfaktorer, vilket gör guld till ett mycket bra alternativ. Sen finns också faktumet att den svenska kronan tenderar att devalvera i riskfyllda situationer. Svenskar kan därför bli frestade att få lite extra avkastning genom att växla den svenska kronan mot säkra tillflyktsortsvalutor som den schweiziska francen. Konfliktens natur får också oljepriserna att stiga, vilket gör att råvaran är en självklar kandidat för att få extra avkastning. På aktiemarknaden kan individer hitta möjligheter på medellång sikt i säkrare amerikanska företag.

Kontakt