Marco Nilsson är universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation. Hans forskning berör främst frågor om våldsamma konflikter i internationell politik.
Kommer HTS maktövertagande i Syrien leda till en ny våg av radikalisering?
Efter mindre än två veckors militäroffensiv lyckades den HTS-ledda koalitionen av jihadistiska grupper att ta över makten i Damaskus. Men hur stor är risken att maktövertagandet kommer att leda till en ny våg av radikalisering så att svenska jihadister igen söker sig till Syrien? Svaret på frågan beror på flera faktorer som kan påverka möjliga jihadisters vilja och förmåga att resa till Syrien.
Under inbördeskriget gick inte alla svenska jihadister med i IS. Många stred till exempel för al-Qaidas representant i Syrien, Jabhat al Nusra, som senare utvecklades till en ny koalitionen av jihadistiska grupper under namnet HTS. Men HTS har förändrats under de år som de haft makten i Idlib, och i många möjliga jihadisters ögon är de inte längre tillräckligt radikala.
En hel generation av svenska jihadister och deras supportrar påverkades starkt av IS-ideologin. IS skapade en relativt liten elitgrupp av extrema muslimer som deltog i vad de såg som slutstrider inför den annalkande domedagen. Några IS krigare gick över till HTS när IS kollapsade militärt 2019, men HTS kunde inte erbjuda samma radikala identitet eftersom man saknade en liknande apokalyptisk gestaltning av sin organisation och tillät kvinnor att till exempel studera på universitet och gå på gator utan manliga förmyndare.
En stor osäkerhetsfaktor är IS framtid i Syrien
HTS fokuserar idag också mindre på att snabbt skapa en islamisk stat och mer på att överta befintliga statliga institutioner i Syrien. Senast meddelade man att de väpnade rebellgrupperna kommer att upplösas och blir en del av militären. Så länge det inte blir en stor militär konflikt mellan den nya HTS-styrda regeringen i Damaskus och det kurdiska självstyret i norra Syrien så har de inget behov av nya stridande, och även då skulle utländska jihadister inte passa in.
Men en stor osäkerhetsfaktor är IS framtid i Syrien. Idag finns det kvarlevor av IS i Syriens stora ökenområden och organisationen har begränsat med manskap eftersom de flesta IS-medlemmar har antigen dödats eller sitter i kurdiska fångläger. Men organisationens resurser ser ut att öka tack vare flera gisslantagningar som skapat inkomster som i sin tur kan användas för att locka flera att gå med i organisationen. Tack vare sina nya resurser har IS lyckats genomföra hundratals attacker i år, till exempel mot den syriska oljeindustrin, vilket är en märkbar ökning jämfört med tidigare år. Samtidigt har deras attacker blivit dödligare. Detta kan skapa en känsla av att något nytt är på gång igen, vilket kan locka utländska jihadister till Syrien.
Vad blir Turkiets roll?
Det som också är oroväckande är att samtidigt som HTS tog över Damaskus så attackerade SNA (en annan rebellgrupp med militärt stöd från Turkiet) kurderna i norra Syrien. Efter att de nu har erövrat Manbij finns det en risk att SNA vill också ta över den kurdiska gränsstaden Kobane. De USA ledda förhandlingar om en vapenvila har än så länge inte varit framgångsrika. Om konflikten kommer att urarta till en större militär konfrontation med kurder, som med stöd av USA besegrade IS, så kan IS få större utrymme att växa. Detta skulle betyda att både nya och gamla svenska jihadister kan bli villiga att resa till Syrien.
Under flera år av inbördeskrig lät Turkiet IS-medlemmar röra sig relativt fritt över gränsen mellan Turkiet och Syrien, och sårade IS-medlemmar lär ha fått sjukvård i Turkiet. Detta byggde på Turkiets två viktiga intressen i Syrien: att störta Assadregimen och försvaga det kurdiska självstyret i norra Syrien. Nu när Assadregimen har kollapsat fokuserar Turkiet på att motverka det kurdiska självstyret, samtidigt som Turkiet har ett intresse att skapa en bra relation till det nya HTS styret i Damaskus.
Under de senaste åren av HTS styre i Idlib har Turkiet redan haft en pragmatisk relation till HTS. Därför vill Turkiet sannolikt inte gå så långt i sina attacker mot kurder att det skapar kaos som försvårar HTS försök att förena landet. Men samtidigt har Turkiet nu signalerat till HTS att man vill erbjuda militär hjälp. Antagligen hoppas man kunna i samarbete med HTS bli av med det kurdiska självstyret. Men detta kan i värsta fall skapa kaos som förstärker IS.
Syrien – fortsatt lockande för utländska jihadister
Turkiet kontrollerar idag sin gräns mot Syrien bättre än under IS storhetstid. Men trotts att IS har spridit sig till främst Afghanistan och flera länder i Afrika så är Syrien fortfarande den mest lockande stridszonen för utländska jihadister, och om läget inte snabbt stabiliseras och IS resurser ökar ännu mera så kan nya smuggelvägar lätt etableras.
I dag väntar både gamla och blivande svenska jihadister på att se åt vilket håll Syrien är på väg. Efter att IS kollapsade militärt 2019 försökte den svenska jihadistiska miljön omgestalta sitt narrativ om kriget i Syrien så att tillfälliga motgångar endast sågs som en välsignelse och att deras tålamod kommer att belönas. Det nya Syrien är idag i ett vägskäl som kommer att avgöra om en ny jihadistisk mobilisering står för dörren, om tålamodet kommer att belönas, men inget är hugget i sten än. Mycket kommer att bero på hur Syriens nya regering, Turkiet och även andra länder ska agera framgent. Kaos skulle gynna IS.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.