Bidrar prototyper alltid till ökad förståelse i produktframtagningsprojekt?

I sitt arbete med produktframtagning använder ingenjörer en rad olika ingenjörsverktyg som ritningar, CAD och prototyper. Arbetet sker i projekt och många olika kompetenser samverkar för att möjliggöra produktframtagningen där dessa ingenjörsverktyg är tänkta att stödja gemensam förståelse.

Frågan är dock om de alltid gör det? En följdfråga är vad som påverkar om ingenjörsverktygen skapar gemensam förståelse eller inte? Låt oss titta närmare på två olika typer av aspekter som kan påverka möjligheten för protyper att bidra till gemensam förståelse i produktframtagningsprojekt.

Vilka egenskaper har en prototyp?

Den första typen av aspekter har med prototypens egenskaper. En viktig egenskap hos prototyper är dess materialitet, att de är fysiska, påtagliga och inte bara något som existerar i tankevärlden. Man kan känna, klämma och peka på protypen och få en uppfattning om den tänkta produkten. Å andra sidan är det inte alltid prototyperna är byggda av de tänkta komponenterna utan de kan vara ett hopkok av redan existerade komponenter eller 3D printade detaljer. Detta påverkar om prototypen ger en rättvis bild av den tänkta produkten och om vi kan lita på den, dess trovärdighet. Här kan vi se två exempel på egenskaper hos en prototyp, dess materialitet och dess trovärdighet, vilka båda påverkar möjligheten för prototypen att bidra till gemensam förståelse i produktframtagningsprojekt.

Hur påverkar situationen där prototypen används?

För att prototypen ska kunna bidra till gemensam förståelse mellan olika personer behöver den användas i en lämplig situation. Under coronapandemin blev distansarbete en verklighet för många. Vad händer om vi försöker använda en prototyp där inte alla är närvarande fysiskt? Helt plötsligt kan man inte känna, klämma och peka på samma sätt, vilket då påverkar hur protypen kan bidra till gemensam förståelse eller inte. Ofta används en prototyp med ett visst syfte, till exempel för en tidig diskussion kring produktens utformning eller för verifiering av produktens tillverkningsbarhet. Om syftet inte är tydligt kommunicerat kan det leda till att olika personer har olika förväntningar, vilket kan hindra möjligheten att uppnå gemensam förståelse. Här kan vi se två situationsaspekter, platsen och syftet, vilka påverkar möjligheten att skapa gemensam förståelse med hjälp av prototypen.

Så vad påverkar ifall vi kan förstå varandra med hjälp av prototyper?

Det är dock inte bara protypens egenskaper eller situationen där den används som påverkar om den kan bidra till gemensam förståelse, utan också samspelet däremellan. Ett exempel är hur prototypens materialitet har olika betydelse beroende på om vi ses fysiskt eller digitalt. Genom att tänka på vilka egenskaper ett visst ingenjörsverktyg har, hur situationen påverkar och samspelet däremellan, kan vi förstå hur vi kan skapa gemensam förståelse med hjälp av prototyper och andra ingenjörsverktyg.

Mer om detta kan ni läsa om i licentiatavhandlingen ”Exploring Boundary Objects Between Product Development and Production” som baseras på forskning som genomförts inom ramen för det KK-finansierade projektet IDEAL. Om ni är intresserade finns licentiatavhandlingen via denna länk: https://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=3&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=daniel+hussmo&language=en&pid=diva2%3A1737434&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=3880