På jakt efter ett helhetsperspektiv

På jakt efter ett helhetsperspektiv

Efter fem år som psykolog inom öppenpsykiatrin och lika många år som verksamhetsutvecklare, var frustrationen påtaglig. Han upplevde vården godtycklig, men samtidigt infann sig en längtan att hitta andra arbetsformer. Andreas Gremyr ville kombinera utvecklingsarbete med forskning och bestämde sig för att doktorera, med målsättningen att göra något meningsfullt för dem som är svårast sjuka inom psykiatrin. Resultatet av avhandlingen kan få stora konsekvenser.

Vi slår oss ner vid ett litet konferensbord på Jönköping Academy. Göteborgaren Andreas är i Jönköping för att träffa en handledare och har en stund över innan bussen går tillbaka till västkusten. Andreas kombinerar rollen som doktorand på Jönköping Academy med en tjänst som verksamhetsutvecklare för Sahlgrenskas psykosverksamhet. På så sätt går teori och praktik hand i hand.
– I vården är vi relativt duktiga på att mäta vad vi gör, men sämre på att mäta hur det går, säger Andreas och sätter sig tillrätta. Vi kan se att nu har det passerat 50 patienter med den här diagnosen, men vi har inte blivit speciellt mycket bättre på att möta deras behov. Vi har också svårt för att följa upp vad olika typer av behandlingar ger för utfall över tid. Min doktorsavhandling handlar om att utveckla ett stöd för öppenvården, där man samlar information från många olika system för att utforma en individanpassad vård. Rent konkret kan det innebära att när patienten söker vård kan patienten och behandlaren tillsammans titta på uppgifter som kan ligga till grund för vilken behandling som ska påbörjas. Det kan vara uppgifter om årliga hälsokontroller, andra läkarbesök, antal besök på akuten eller andra insatser i öppenvården. Allt handlar om att systematiskt samla information för att få ett bättre beslutsunderlag, för att ge våra patienter bästa möjliga vård.
– Informationen gör det också möjligt att analysera data på en högre nivå i organisationen, för att se om vi blir bättre på att ge patienterna det de har rätt till utifrån sin profil. Då kan man också utvärdera om patienternas vårdtid blir kortare eller att de ligger inne mer sällan, om man får bättre vård. Jag drivs av tanken att hitta system för att utvärdera vilka effekter våra insatser ger. Resultatet ska sedan förpackas på ett sätt som är användbart för dem som kan påverka att det blir annorlunda. Det inkluderar hela vårdkedjan, alltifrån patienten som själv kan påverka sin vård, behandlaren som kan skräddarsy vården, till chefer höge upp i organisationen som har möjlighet att styra insatserna.

Synsätt inkluderar hela vårdkedjan
Andreas berättar att man på vissa platser nu börjat testa enklare lösningar för att åskådliggöra information om patienterna och deras vård. På så sätt hamnar informationen på en skärm istället för att bli kvar på en lapp i läkarens rockficka. På skärmen visas vilka personer som ligger inne, aktuell status och vilka moment som är gjorda och vad som återstår.

– Det finns även möjlighet att utveckla systemet till att bli än mer individanpassat, så att man som behandlare även har tillgång till information om vissa bakgrundsfaktorer, fortsätter Andreas. Har patienten mindre barn ska man i vissa fall göra en orosanmälan till Socialstyrelsen och så vidare. Man kan ta hjälp av system som dessa för att se till att det blir gjort och sedan följa upp att det görs.

Teknik – hot eller möjlighet
Vi fortsätter resonemanget kring datainsamling. Jag har ingen större insikt i psykiatrivård, men tycker att mycket av det Andras pratar om låter så självklart. Jag är förvånad över att arbetet inte bedrivs på det sättet redan idag.

– Jag förstår vad du menar, säger Andreas och skrattar till, men man ska inte underskatta komplexiteten i att samordna så mycket information. Det finns inte mycket forskning på detta område inom psykiatrin och det kanske beror på man historiskt inte haft så stor tilltro till patienternas egna skattningar om mående. Det ansågs inte vara underlag för medicinska resultat, utan fokus låg mer på hårda data. Konsekvensen blev att det inte samlades in speciellt mycket uppföljningsdata i psykiatrin. Men nu börjar synsättet skifta. Att utvärdera patienternas upplevelse, är numera ett stöd för behandlingen.

– I min patientgrupp finns det många som är paranoida. Lösningar som en passiv app i telefonen som registrerar dataanvändning under natten, låter i deras öron som ett gigantiskt hot. Fördelen är att man därigenom kan följa sömnrytmer och möjlighet att därigenom förutse ett insjuknande i en kronisk sjukdom som går i skov. Vissa patienter ser möjligheterna med det, de har kanske äntligen fått ett jobb och är verkligen motiverade att inget ska gå fel. Det är viktigt att ha respekt för att man ser på datainsamling på helt olika sätt.

Helhetsperspektiv
Tiden går och det är snart dags för Andreas att gå till bussen. Samtalet fortsätter undertiden vi samlar ihop kaffekoppar och anteckningsböcker från bordet.

– Just nu händer det så oerhört mycket saker som kan ge synergier. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att samla in bättre data men också att återkoppla och interagera med kunskap på ett annat sätt. Det finns även ett nationellt behov av digitalisering, uppföljning och kvalitetsregister, men utmaningen är att få till helheten. Teknik kan underlätta både arbetsprocess och delaktighet (coproduction). Klokt insamlad data gynnar lärande och förbättrar vardagen för såväl patienter som personal. Enkelt uttryckt kan man säga att min avhandling handlar om att försöka få ihop en bra helhet av all data, som underlättar för såväl patienterna som vårdpersonalen. Nästa steg är att studera materialet och få underlag för att skapa än bättre sjukvård i framtiden.

När vi går ut i korridoren möter vi en av Andreas handledare. Eftersom arbetet med avhandlingen pågår i flera olika steg, har Andreas fyra olika handledare för att stötta i olika skeden.

– Jag trivs bra här på Jönköping Academy, säger Andreas. Det är en familjär och prestigelös miljö och de många internationella kontakterna som finns här tror jag är unikt. De internationella nätverken är något jag har nytta av i mitt arbete. Att samla data på klokt sätt är ingen unik utmaning för Sverige, utan här har vi mycket att lära av varandra.

Korta fakta Andreas Gremyr

Bor: Göteborg
Familj: Fru och tre barn
Personliga egenskaper: Lugn, måhända lätt disträ. Min fru säger att jag har lätt att fastna framför rörliga bilder.
Fritidsintressen: Hade gärna haft mer tid att träffa vänner och träna. Gillar att cykla mountainbike och spela innebandy.
Otippad egenskap: Renoverar gärna espressomaskiner! Tycker det är roligt att mecka och jag är ständigt på jakt efter den ultimata espressomaskinen.