Maria Henricson är ny docent i hälsa och vårdvetenskap

När sjuksköterskestudenter ska skriva sitt examensarbete är det inte bara uppsatsen som bedöms, utan även lärprocessen på vägen dit. Det har dock visat sig att studenterna och deras handledare har olika förväntningar på handledningsprocessen.

Redan när hon läste en högskolepedagogisk kurs i Borås 2009 väcktes Maria Henricsons intresse för handledning. Idén om att förbättra kunskapen om vad studenterna förväntar sig av handledaren tog hon senare med sig till Jönköping University, och tillsammans med Bengt Fridlund, Jan Mårtensson och Berith Hedberg startade hon ett projekt för att ta fram ett instrument som kunde mäta just detta.

– För att bli en bättre handledare krävs ett instrument som kan mäta studenternas förväntningar, säger hon.

Nu har mätinstrumentet, som består av ett frågeformulär med tio frågor, testats och en del intressanta skillnader har framkommit. Innan studenterna påbörjar arbetet med sin uppsats har de lägre förväntningar och anser det inte lika viktigt att handledaren är påläst, förberedd eller ha särskild kompetens inom ämnet de ska skriva om. Men efter examensarbetet är däremot det här egenskaper som studenterna bedömer som mycket viktiga. Maria Henricson kan också se att studenter som är yngre än 30 år vill ha en nära relation till handledaren, och skriva uppsatsen mer eller mindre tillsammans med denne. Studenter över 30 år ser handledaren mer som en kollega, och förväntar sig coachning snarare än hjälp.

– Något som är viktigt för studenterna både före och efter examensarbetet, oavsett åldersgrupp, är att deras handledargrupp fungerar bra. Här på Hälsohögskolan arbetar en handledare med ungefär fyra till sex studenter, som skriver uppsats i grupper om två. Resultatet är ett kvitto på att vi gör rätt som jobbar på det sättet. I en handledargrupp lär man sig bland annat att ge och ta emot konstruktiv kritik.

Mätinstrumentet har testats på 340 studenter på Hälsohögskolan. Nu vill Maria Henricson gå vidare och testa instrumentet på andra studentgrupper och andra högskolor. I framtiden ska det kunna användas för att mäta kvalitet på sjuksköterskeutbildningar, men det kan också användas på andra ämnen.

Framöver har Maria Henricson också flera andra spännande projekt på gång. Inom psykiatri, rehabilitering och intensivvård har hon dels ett samarbete med Tekniska högskolan för att undersöka hur ljusdesign påverkar patienter, närstående och personal, och dels ska hon samarbeta med Sveriges Lantbruksuniversitet i ett projekt om utemiljöer och ljusgårdar.

I samarbete med KI och Linnéuniversitetsets nya forskningscenter CISA planerar hon ett projekt om vårdande beröring i akutsjukvård, från olycksplats till intensivvårdsavdelning. Frågor hon vill ställa är till exempel hur och när handskar används i det vårdande mötet, och hur en person reagerar på vårdande beröring på skadeplats och i det akuta omhändertagandet på sjukhus.

Maria Henricson, som höll sin docentföreläsning den 9 december, forskar om akutsjukvård, oral hälsa, vårdmiljö och pedagogik och är programansvarig för Hälsohögskolans specialistsjuksköterskeprogram. I grunden är hon intensivvårdssjuksköterska, och hon disputerade vid Högskolan i Borås 2008.