Forskning i radiografi lär oss mer om bemötande av barn i röntgensituationen

Att som barn genomgå en röntgenundersökning kan vara knepigt. Smärta och oro ska hanteras i en ny och högteknologisk miljö. Forskningen har de senaste tio åren arbetat fram bildstöd och förslag till riktlinjer för bemötande som underlättar för barn med och utan funktionsnedsättning i röntgensituationen.

Exempel på kommunikationsstöd för barn i röntgenmiljö.

Berit Möller-Christensen

Barns röst och barns perspektiv är viktig i forskningen och oavsett om det är typiskt utvecklade barn eller barn med en funktionsnedsättning, så vet vi att det går att inkludera barn genom att anpassa forskningsmetoderna.

Forskaren Berit Möller-Christensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. höll nyligen en docentföreläsning om sin forskningsresa inom radiografin. Eftersom området hittintills varit relativt obeforskat blir hennes resa också ett bra exempel på forskningsområdets resa. Berit Möller-Christensen berättar här om områdets utveckling och de resultat man kommit fram till.

Min forskningsresa

Som relativt nyutbildad röntgensjuksköterska trivdes jag bra med mitt arbete i den kliniska verksamheten, men förstod samtidigt att jag befann mig i en kontext med ett stort kunskapsgap och en liten forskningstradition. Särskilt tyckte jag, att interaktionen med barn och familjer ibland kunde vara en utmaning och tillgången till evidensbaserade arbetssätt var sparsam. När jag blev erbjuden en tjänst som doktorand, var det därför ingen tvekan att min forskning skulle syfta till att utveckla vården för barn i den högteknologiska medicinska miljön.




Forskningsresan började med att Jag intervjuade barn mellan 3 och 15 år som kom till röntgen för en akut undersökning samt studerade deras smärta och oro samt interaktionen med röntgensjuksköterskan i samband med undersökning. Jag disputerade 2014 och därefter har forskningen pågått inom olika projekt i syfte att utveckla vården för alla barn. Detta har nu lett till en docentur i radiografi.

Barns röst och barns perspektiv är viktig i forskningen och oavsett om det är typiskt utvecklade barn eller barn med en funktionsnedsättning, så vet vi att det går att inkludera barn genom att anpassa forskningsmetoderna. Detta är en förutsättning när vi vill utveckla vården för alla barn, inte minst med tanke på barns rättigheter och när det gäller implementering av rutiner för personcentrerade arbetssätt. Ett exempel är att vi tillsammans med barn har utvecklat ett kommunikationsstöd som kan användas vid akuta röntgenundersökningar.

Forskningen fortgår och för närvarande arbetar vi med ett antal barnprojekt. Bland annat valideras ett instrument för att mäta barns oro i samband med en magnetresonansundersökning och vi utvecklar bildstöd för användning i samband med nuklearmedicinska undersökningar. Dessutom pågår flera projekt med syfte att få större kunskap och förståelse för att inkludera barn med särskilda behov i undersökningssituationer. Ytterligare ett projekt pågår för att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning inkluderande forskning appliceras i forskning med barn, familjer och professionella.

Ja, resan fortsätter och målet är att forskningen som jag bedriver i samarbete med andra forskare ska vara en del i att utveckla vården för alla barn inom den högteknologiska medicinska miljön.

Mer forskning om barn i röntgensituationen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2022-04-27