Encell

2018-05-31

Val 2018: Hur vill riksdagspartierna satsa på det livslånga lärandet?

Vi ställde tre frågor till representanter för våra riksdagspartier, för att se vad de vill när det gäller livslångt lärande.

  1. Vad vill ni konkret göra för att förbättra förutsättningarna för vuxnas och livslångt lärande i Sverige?
  2. Hur ska ni finansiera det?
  3. Vilken är den viktigaste utbildningsfrågan inför valet?

 

Anna Ekström.

Anna Ekström, Socialdemokraterna, gymnasie- och kunskapslyftsminister:

1. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomför ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning och det vill jag fortsätta med även efter valet. Fullt utbyggt kommer det att motsvara cirka 100 000 utbildningsplatser 2021. Det innefattar utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, yrkesinriktad vuxenutbildning, universitet och högskola och inom folkhögskolan. Jag är mycket mån om att fortsätta det viktiga arbete som vi har påbörjat under den här mandatperioden.

2. Socialdemokraterna anser att satsning på utbildning är en av de viktigaste sätten att motverka arbetslöshet och att skapa förutsättningar för människor att nå sina drömmar. Därför har vi beslutat oss för att investera i ett stadigvarande och permanent kunskapslyft. Den ambition står fast och vi har en långvarig finansiering för det.

3. Det finns så klart många viktiga frågor, så som lärarförsörjning och att höja kunskapsresultaten och jämlikheten i svensk skola, men ur perspektivet livslångt lärande skulle jag vilja lyfta fram behovet av att bygga bort återvändsgränder i utbildningssystemet och att det alltid ska finnas goda möjligheter till utbildning. Därför har regeringen satsat på totalt 100 000 utbildningsplatser inom kunskapslyftet. Det ska finnas goda möjligheter att växa och växla genom hela livet.

 

Elisabet Knutson, MP

Elisabet Knutson, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet:

1. Det livslånga lärandet är en hjärtefråga för Miljöpartiet. Det har vi visat under tiden i regering exempelvis genom att ge fler vuxna rätt att läsa på komvux, och det kunskapslyft som inneburit en bred satsning på olika former av vuxenutbildning som studieförbund, folkhögskola och yrkeshögskola.

Ett konkret exempel på vad vill genomföra under den kommande mandatperioden är en möjlighet för yrkesverksamma att vidareutbilda sig eller omskola sig mitt i arbetslivet. Det tar för lång tid att lösa kompetensbristen enbart genom de som idag är studenter, snabbare lösningar som ger de som redan är i arbetslivet rätt kompetens måste också till. Det är också mycket värdefullt för individen att kunna utveckla eller omskola sig efter en tid i arbetslivet – kanske som ett sätt att undvika sjukskrivning i en ohållbar arbetssituation, eller ”bara” ett sätt att få aktualisera sina yrkeskunskaper.

2. Det får avgöras när vi kommer fram till exakt hur en sådan reform skulle se ut. Utredningen "Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet" har dock tagit fram ett förslag kallat "Utvecklingsledighet". I utredningens delbetänkande finns ett längre resonemang om både samhällsvinster och finansiering. Utredningen menar att reformen kan ses som en investering i längre arbetsliv och ett sätt att mobilisera till studier. Finansieringen kan ske via överskottet från arbetsmarknadsavgiften. De påpekar också att det finns alla möjligheter att styra kostnaderna genom de villkor som ställs för möjligheten att vara ledig respektive vikarie, och att det går att sätta fasta ramar för vad reformen får kosta.

3. Sett till utbildning i stort är den största utmaningen vi har framför oss nästa mandatperiod är att minska ojämlikheten i den svenska skolan. Om vi fortsatt ska få stigande resultat i den svenska skolan måste ojämlikheten brytas. Alla föräldrar och elever ska kunna känna tillit till att deras närmsta skola är en bra skola. Barn med olika bakgrund och erfarenheter ska mötas i samma klassrum och skolan ska vara jämställd.

 

Ulrika Carlsson, C

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

1. Centerpartiet vill ha en vuxenutbildning som tillåter människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska vara enklare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar. Vi vill stärka och bygga ut Yrkeshögskolan och stärka upp yrkesvux med fler platser. Folkhögskolorna uppfyller också en viktig roll i det livslånga lärandet. Där får kursdeltagarna stora möjligheter att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som de har.
Det behöver även vara möjligt att ta studiemedel högre upp i åldrarna. Det ger fler möjligheten till en utbildning som leder till jobb, komplettera sina studier eller att byta yrkesbana senare i livet.

2. Vi vill öka antalet platser på Yrkeshögskolan, både genom nya offentligt finansierade platser men även genom att öka antalet platser som finansieras av studieavgifter. Redan idag finns platser på yrkeshögskolan som är godkända att bedriva, men som inte ryms inom ramen för den finansierade verksamheten. Detta borde utvecklas ytterligare.
De riktade statsbidragen som finns för skolan i dag är problematiska. De låser in pengar och hindrar kommuner att prioritera pengar dit de behövs mest. För att säkerställa att resurser går dit de behövs mest borde de riktade statsbidragen ses över i syfte att bli ett generellt bidrag öronmärkt för skolan.

3. Det finns ett stort problem med matchning mot arbetsmarknaden och att många utbildningar inte leder till ett jobb. Det behövs en starkare koppling till arbetslivet och studie- och yrkesvägledningen måste bli bättre så att fler kan välja en utbildning som leder till jobb.
Även måste vi värna den valfrihet som finns inom utbildningsväsendet och göra det lättare för elever och föräldrar att välja sin utbildning, från förskola och ända upp till högre utbildning. Konkurrensen har lett till en höjd kvalitét överlag vilket är positivt.

 

Stefan Jakobsson, SD

Sefan Jakobsson, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna:

1.Genom att återföra stora delar av verksamheter i statlig regi så är vi övertygade att vi kan likställa och kvalitetshöja densamma.

2. Genom statlig huvudman och EN skolmyndighet så försvinner många av skolans ekonomiska svarta hål.

3. Långsiktig skolpolitik som ger elever, lärare och rektorer arbetsro.

 

Annika Eclund, KD

Annika Eclund, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

1. Våra satsningar på yrkesvux och yrkeshögskolan ger möjligheter att byta bana i livet till utbildningar som är matchade efter arbetsmarknadens behov. Generösa och rimliga villkor för finansiering av studietiden är också viktigt för att kunna satsa på att utbilda sig. Målsättningen är att främja studier för så många som möjligt, oavsett om man är ung, småbarnsförälder eller vill kombinera studier med arbete. Vi föreslår att rätten till studiemedel höjs från dagens gräns på 56 år till det år man fyller 59 år.

2. Genom att säga nej till vissa av regeringens reformförslag som vi inte prioriterar. Ett sådant exempel är subventionering av elcyklar, ett annat är att det ska bli gratis att släktforska. Det innebär inte att vi har något emot elcyklar eller släktforskning, bara att vi prioriterar annat före det, exempelvis höjd åldersgräns för studielån.

3. Tidigt stöd i skolan är den viktigaste utbildningsfrågan. Alla barn är olika. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära 6000 nya speciallärare till år 2020. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

 

Erik Bengtzboe, M

Erik Bengtzboe, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

1. Om fler ska kunna känna sig trygga med att byta arbete eller till och med bransch även längre upp i åldern behöver förutsättningarna för omställning förbättras. Moderaterna vill därför höja fribeloppet, utöka antalet extra studieveckor för studerande som fyllt 40 år med 20 veckor, höja åldersgränsen för studiemedel till 60 år och höja tilläggslånet för studerande med barn. Vi behöver även se över hur det kan bli enklare att vidareutbilda sig samtidigt som man arbetar, med kvälls och online-kurser.

2. Moderaterna satsar 160 miljoner kronor från och med år 2018 för att förbättra möjligheterna till livslångt lärande. Alla Moderaternas satsningar är finansierade kronor för krona.

3. Utbildning måste löna sig. Fyra av tio akademiska utbildningar lönar sig i dag sämre än om studenten hade arbetat. Därför vill vi sänka skatten för alla som arbetar och höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. Moderaterna vill också inrätta ett särskilt kvalitetsstöd för att stärka kvaliteten och öka den lärarledda tiden på högskolan.

 

Daniel Riazat, V

Daniel Riazat, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet:

1. Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskolan ska alla ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv samt vara behöriga att söka till högre utbildning. Dessa kunskaper ser vi som en rättighet. Alla vuxna som inte har dessa kunskaper ska ha rätten att få detta tillgodosett inom vuxenutbildningen. Vi vill bland annat inrätta en särskild vuxenlärarutbildning. Vi ser att det är en brist idag att de som jobbar inom vuxenutbildningen inte har fått möjlighet att utbilda sig för att jobba med att utbilda vuxna eftersom det är en stor skillnad mot att jobba med barn. Samtidigt måste vi skapa rimliga ekonomiska villkor för studerande, såväl unga som vuxna. Under mandatperioden har vi fått igenom en höjning av bidragsdelen i studiemedlet, men vårt mål är ännu högre.

2. Sverige är rikare än någonsin. Det finns därmed stort utrymme för satsningar på välfärden. Vänsterpartiet vill återuppbygga ett starkt utbildningssystem som förmår att ge alla människor rätten till livslångt lärande. Vi bidrar alla till att göra det möjligt genom att betala skatt, och den allra största delen av staten och kommunernas inkomster kommer från skatter som betalas av människor med vanliga löner. Därför vill vi öka skatterna för de allra rikaste.

3. Ett jämlikt och likvärdigt utbildningssystem. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter - inte ett förstelnat klassamhälle. Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten och segregationen ökar. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen.

 

Christer Nylander, L

Christer Nyalnder, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Liberalerna:

1. Liberalerna vill fortsätta arbetet för bättre matchning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden. Genom skattelättnader vill vi uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning. Gymnasiet ska ha tvååriga och treåriga yrkesförberedande program utöver de treåriga högskoleförberedande. Alla ska ha möjlighet att läsa upp högskolebehörighet om man så vill i gymnasiet eller senare i livet på Komvux. Yrkeshögskolan ska byggas ut och en yrkesskola med inspiration från yrkeshögskolan för vuxna på gymnasienivå ska inrättas.

2. Alla Liberalernas reformer är fullt finansierade. I vissa fall har vi motsatt oss satsningar som den rödgröna regeringen föreslagit och använt deras finansiering inom statsbudgeten för våra förslag. I andra fall har vi egna förslag till finansiering av våra förslag. För 2018 motsätter vi oss t ex regeringens förslag till bostadssubventioner och subventioner av elbilar, elbåtmotorer och elcyklar, skattereduktion för fackföreningsavgifter och höjda a-kasseavgifter vilket ger oss runt 10 miljarder att satsa på skolan jämfört med regeringens förslag.

3. Kvaliteten i utbildningen bör höjas och kunskapsfokus i skolan bör öka.

 

Dela |