Encell

2018-04-25

Äntligen har de tid att måla

I den gamla smedjan från 1764 ser tiden ut att ha stått stilla. Vårsolen lyser in på en rad tunga städ täckta av ett fint lager med damm. Under den varma årstiden hålls det kurser i silversmide här men nu är det tomt och kyligt. I en annan del av huset är det däremot behagligt även under vintern. Lokalen har gjorts om till en ateljé där PRO:s folkhögskola i Gysinge har sina konstkurser.

Just nu är det en tvåveckorskurs i konsthistoriemåleri. Konstlärare Ann-Lie Larsson Ljung berättar att konstkurserna i princip alltid blir fulla.

– Väldigt många av pensionärerna vill måla. De vill måla och dansa, säger hon.

Nästan alla som nu lär sig att måla likt impressionisterna och symbolisterna på slutet av 1800-talet har varit här och gått andra kurser tidigare. De har med sig eget material, någon har kritor, en annan oljefärg.

– Måla kan man ju göra hemma men det blir en annan energi här, när man är många, säger Ylwa Jedenby från Rånäs som använder akvarellfärger.

Här kan hon slappna av och fokusera. Skulle det vara lite damm i hörnen spelar det ingen roll, ”det är ju inte mitt problem här”.

Internatlivet ger mervärde

Bredvid sitter Agneta Farm från Stockholm. Hon brukar gå på konstkurser på Långholmen men både förra året och i år har hon varit med på kursen i konsthistoriemåleri här på Gysinge. Förra året var det två andra epoker som deltagarna fördjupade sig i.

Agneta Farm

Agneta Farm

 

Hon kommer från en konstnärlig familj och har alltid gillat att måla. Och alltid tänkt att hon ska få tid till det ”sen”, men ”sen” har aldrig kommit. Nu är hon 73 år och jobbar fortfarande två dagar i veckan.

– Sen jag var 60 har jag hela tiden gått och hoppats på att jag ska få tid att måla, säger Agneta Farm.

Även hon gillar konceptet med att åka iväg till en folkhögskola och helt fokusera på att måla. Hemma finns det alltid något att göra men här är det bara konsten som gäller. Deltagarna studerar gamla målningar, hur konstnärerna vid den tiden använde ljuset och färgerna, och diskuterar hur de själva kan göra samma sak. Dagen slutar egentligen klockan 16 men det lyser i ateljén till långt in på kvällen. Längs väggarna står rader med alster. Det är ganska tyst i det gamla huset men kreativiteten går nästan att ta på medan Ann-Lie Larsson Ljung går runt bland stafflierna och bollar tankar och ger tips.

Trots att det handlar om att efterlikna tekniken från symbolismen och impressionismen har alla deltagarna sin egen stil. De har hittat olika motiv och väljer olika vägar för att skildra dem. En del står vid sitt staffli, andra sitter vid ett bord. Någon målar snabbt, en annan långsamt.

– Alla våra personligheter kommer till uttryck här, säger Agneta Farm.

 

 

Sara Bref

 

Smedjan i Gysinge

I den gamla smedjan har tiden stått stilla. Här kan man lära sig silversmide i en inspirerande miljö.

En konstkurs med läraren Ann-Lie Larsson Ljung.

Konstlärare Ann-Lie Larsson Ljung hjälper eleverna att hitta rätt i impressionismen och symbolismen.

Dela |
Britta Håkans och Nina Moberg från PRO Örnsköldsvik.

Britta Håkans och Nina Moberg från PRO Örnsköldsvik.

En skola för de samhällsengagerade

I Gysinge kan medlemmar från landets alla PRO-föreningar utbilda sig i frågor som rör föreningen och dess medlemmar. Nina Moberg och Britta Håkans från PRO Örnsköldsvik har precis gått en ordförandeutbildning under tre dagar.

– Det har varit väldigt givande, säger Britta Håkans, som har varit på Gysinge tidigare och läst bland annat friskvård och data.

– Det här är ju ett unikt ställe där man träffar människor som har levt länge och har mycket erfarenhet, säger hon.

– Och den här fantastiska miljön! säger Nina Moberg, sekreterare i PRO Örnsköldsvik.

De lovordar kursutbudet och möjligheten att studera även efter pensionsåldern.

– Dagens pensionärer är väldigt vitala. Många av dem vill sluta jobba ganska tidigt, säger Britta Håkans och fortsätter:

– Ingen ålderskategori kommer att ha det så bra som vi. Vi har ju alla möjligheter!

I ett rum på ovanvåningen sitter ett annat PRO-gäng. De är dataansvariga i sina respektive föreningar och ska nu lära sig mer om att undervisa i datakunskap, för att sen ta det med sig ut till ”sina” medlemmar.

Kursdeltagarna diskuterar det digitala utanförskap som drabbar många äldre. Det kan bero på att man inte har tillgång till digital utrustning eller inte har kunskap om hur man använder den. Det är också så att en del inte har råd med inköp eller abonnemang.

PRO:s distrikten har fått i uppdrag att ordna studiecirklar för att den digitala klyftan ska bli mindre och det är det deltagarna i datasalen på Gysinge nu ska hem och jobba med.

 

Sara Bref