Migration, deltagande och tillhörighet: ”Man hade velat göra mer”

Föreningar är nyckeln till att komma in i det svenska samhället, brukar det heta. Men vilka roller kan civilsamhället egentligen spela efter en flykt? När Therese Ydremark på studieförbundet NBV fick möjligheten att doktorera valde hon att sätta fokus på personliga berättelser om just det
– Jag saknade nyanserna när jag läste tidigare forskning och följde debatten om utrikesföddas civilsamhällesdeltagande. Där väcktes en nyfikenhet. Det finns väldigt lite skrivet om just den här gruppen inom den svenska civilsamhällesforskningen, säger hon.

Therese Ydremark, porträtt

Therese Ydremark disputerade i september vid Marie Cederschiölds högskola. I sin forskning har hon intervjuat bosnier som kom till Sverige under den stora flyktingströmmen från Balkan på 90-talet. De har fått berätta om sin väg fram till där de är idag, och sitt engagemang i civilsamhället under de 25 åren i Sverige, men även i det ursprungliga hemlandet och i andra sammanhang.

– Det längre tidsperspektivet gör att det finns en möjlighet till reflektion som ofta inte en tidsmässig närhet till skeendet i en människas liv kan ge. Jag tror att det perspektivet gjorde att fler personer reflekterade, och med sådan tydlighet såg betydelsen av civilsamhällesdeltagandet i en situation av maktlöshet, säger hon.

Flykten innebar raserade nätverk, en känsla av att inte höra till och början på ett arbete att hitta sin plats i ett helt nytt sammanhang.

– Där blir föreningen, ofta migrantorganisationer, betydelsefull för att man ska känna att man återigen har makten i sitt liv. Det blev tydligt i deras berättelser.

Det nya och det gamla

Föreningar där man träffar landsmän blir viktiga, men inte bara för att ha kvar kontakten med det tidigare livet utan även för att komma in i det svenska samhället, bygga upp medborgerliga färdigheter och bli en del av ett demokratiskt sammanhang.

Social integration sker inte bara när personer ur majoritetsbefolkningen träffar migranter. Therese, liksom andra forskare, pekar på att social integration också kommer till i relation till landsmän och även tillsammans med andra migrantgrupper, som har varit i landet olika länge. Hon menar att integrationsprocesser är mer komplexa än vad de ofta utmålas som.

Föreningslivet är en viktig del av mångas liv och även om migrantorganisationerna har stor betydelse så visar Thereses forskning att personerna fanns med i fler sammanhang än så, med personer från Sverige såväl som andra länder. Engagemanget kan även ha ändrat form flera gånger under de 25 åren som forskningen omfattar.

– I det här sammanhanget kan studieförbund fungera som en länk mellan migrantorganisationer och andra organisationer. Genom det kan kontakter skapas.

Att höra till

I civilsamhället kan tillhörighetsprocesser få möjlighet att äga rum både på individnivå och i relation till det omgivande samhället, visar Therese Ydremark i sin forskning.

I föreningarna finns utrymme att behålla kontakten med landet som man har lämnat, och samtidigt kan en sorts förhandling om tillhörighet i det nya landet ske. Genom civilsamhällesengagemang kan migranten agera som medborgare såväl i det ursprungliga och det nya hemlandet, som i en transnationell kontext.

– Jag menar att det i det här sammanhanget går att tala om civilsamhället som en arena för förhandling och balansering av olika tillhörigheter. Och det här är, som jag ser det, en roll med betydelse inte bara utifrån ett individperspektiv utan även ur ett samhällsperspektiv eftersom de här processerna har bäring på den medborgerliga samhörigheten.

Att delta i civilsamhället kan vara ett sätt att sammanfoga en livsvärld som sträcker sig över flera länder, menar hon, och hon har också har funderat kring om inte den här rollen för civilsamhället också skulle kunna överföras till andra kontexter.

– Det här är en civilsamhällesroll som också borde kunna vara relevant i andra sammanhang, där individen befinner sig i rörelse mot ett nytt liv på något sätt, transitionsperioder exempelvis utifrån kön eller klass, säger Therese Ydremark.

Såg även exkludering

När några av de intervjuade såg tillbaka på de 25 åren fanns det en känsla av exkludering även i civilsamhället.

– Migranten i ett nytt land gör ju på något sätt anspråk på tillhörighet i det nya landet och det är inte alltid att det anspråket blir accepterat, säger Therese Ydremark.

– I de personliga berättelserna finns upplevelser av att inte ha känt sig välkommen och av att inte ha tagits i anspråk. Man hade velat göra mer och det är ju en intressant signal till majoritetssamhället, till civilsamhällets aktörer och även till myndigheter.

Här behöver kanske organisationerna rannsaka sig själva, för att se möjligheterna, bjuda in och möjliggöra deltagande och engagemang. För visst kan en av nycklarna till att komma in i det svenska samhället faktiskt vara någon av alla våra föreningar i civilsamhället.

– Jag tror att det kan spela en stor roll, men jag tror också att det är viktigt att vi förstår både de inkluderande och de exkluderande mekanismerna som kan verka i civilsamhället.

 

Sara Bref

2022-11-01