Rapport: Varför så dålig hum om humaniora?
Många saknar uppfattning om forskning inom humaniora, visar en rapport från Vetenskap & Allmänhet.
I Vetenskap & Allmänhets (VA) återkommande undersökningar om allmänhetens förtroende för forskning hamnar humaniora ofta lägst när det kommer till hur många som har stort förtroende för forskningen. Siffrorna beror främst på att det är en hög andel som kryssar i alternativet "ingen uppfattning" om humanioraforskningen.
Att så många saknar uppfattning fick oss att misstänka att det handlar om ett kommunikationsproblem, snarare än ett förtroendeproblem, för humanistisk forskning, säger Gustav Bohlin, utredare på VA.
Nu har VA publicerat en rapport baserad på fördjupade studier av hur det kommer sig att människor inte har någon koll på humaniora, trots att forskare inom humaniora kommunicerar om sin forskning lika mycket som forskare inom andra områden gör.
Exempel på resultat från rapporten är:
- Två tredjedelar av dem som svarar ”ingen
uppfattning” om sitt förtroende för humanistisk
forskning motiverar detta med att de är osäkra
på vad humaniora betyder. En av fyra vet vad
humaniora är, men är osäkra på vad forskning inom
humaniora innebär. - Om ”historia” läggs till som exempel på forskning
i humaniora minskar gruppen som svarar ingen
uppfattning något, samtidigt som fler uppger ett
stort förtroende. - Det verkar finnas en diskrepans mellan vad
människor uppfattar att de baserar sitt
förtroende på, och vad de faktiskt baserar det
på. Beskrivningar av humanistisk forskning
som innehåller omnämnande av framtida eller
omedelbar nytta för samhället tycks inte stärka
förtroendet för forskningen. Det verkar till och med
finnas en risk för att förtroendet minskar till följd
av att nytta omnämns. - Människors generella förtroende för forskning,
och deras personliga intresse för ett specifikt
forskningsprojekt, har stor betydelse för deras
förtroende för beskrivningar av humanistisk
forskning.