Fem nya MOOC:s vid Linköpings universitet
Öppna nätbaserade kurser kan vara ett bra alternativ för den enskilde som vill kompetensutveckla sig i sitt arbete eller lära sig något nytt på fritiden. För lärosäten kan de vara en del i arbetet med både rekrytering och marknadsföring, och ge möjlighet att nå nya grupper, något som man har arbetat med vid Linköpings universitet det senaste året.
Foto: LiU
I höstas sjösatte Linköpings universitet (LiU) en ny satsning på MOOC:s (Massive Open Online Courses). Bakgrunden var de extra medel som regeringen tillsatte för att förstärka möjligheter till distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning under pandemin. En liten del av medlen hamnade i Linköping, och gav möjlighet att göra en pilotsatsning på MOOC:s.
Uppdraget tilldelades Didacticum, LiU:s högskolepedagogiska enhet, som dels började arbeta för att inventera vilka kurser som skulle kunna ges och dels började utforska vad det skulle behövas för struktur om universitetet skulle arbeta mer systematiskt med MOOC:s. Efter en förfrågan bland universitetslärarna kom det in dryga tiotalet förslag på möjliga kurser, varav fem valdes ut och arbetades fram för att köras i skarpt läge höstterminen 2021
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., berättar Peter Dalenius, biträdande föreståndare för Didacticum.
En av frågorna som de behövde lösa var vilken plattform som skulle användas för kurserna. Det finns ett antal redan etablerade plattformar för MOOC:s, men inom det här projektet fanns varken tid eller medel för att lägga kurserna där. I stället fick universitetets IT-tekniker utveckla ett sätt att göra det möjligt att ”ta in folk från gatan” rakt in i den vanliga plattformen som redan används för de egna studenterna. Det lyckades, och vem som helst med en e-postadress kan nu klicka in sig på kurserna och helt enkelt köra i gång. När höstterminen började hade allt provkörts på längden och tvären, och därmed har det inte varit så mycket jobb med de fem kurserna efter det.
– Vi har inte haft något egentligt tekniskt strul utan vi har mest suttit och tittat på hur siffrorna har tickat upp för de här kurserna, säger Peter Dalenius.
Svårt veta vem som läser
En lärdom att ta med sig framåt är att fundera över vilka som kan tänkas vara intresserade av respektive MOOC, vad de har för förkunskaper och hur mycket tid de kan tänkas vilja lägga på en kurs. Många läser ju en MOOC på sin fritid, så Peter Dalenius och hans kollegor tror att det är en fördel att hålla nere på omfattningen.
En annan viktig del är att förklara vad MOOC:S är för något, att de inte ger högskolepoäng och att det inte finns några formella förkunskapskrav men den som skapat en kurs kan ändå förutsätta en viss kunskapsnivå. Ett exempel är kursen Farmakologi - läkemedels öden och äventyr i kroppen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där vissa matematikkunskaper är bra att ha, eller kursen Introduction to factories of the future Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som i första hand vänder sig till ingenjörer eller andra personer som redan arbetar inom industrin. Men vem som helst kan läsa.
– Man kan börja när som helst och kör i sin egen takt. Vi har angett någons slags gissning hur många timmar vi tror att det ska ta att ta sig igenom kursen, men i övrigt kan man starta och sluta när man vill.
Summerar satsningen
Projektet som sådant är färdigt och nu lägger de sista handen vid slutrapporten. Kurserna kommer att ligga kvar tills vidare, och nu är det upp till universitetets ledning att besluta åt vilket håll man ska gå efter pilotsatsningen. En fördel med MOOC:s som Peter Dalenius ser är att locka personer som i normala fall inte hade tänkt sig högre utbildning. Men han förstår varför öppna nätbaserade kurser inte fått samma fart i Sverige som i en del andra länder där högre utbildning kostar pengar.
– Den som vill kan ju söka på vanligt sätt, med sina vanliga meriter till fristående distanskurser och hoppa på det i alla möjliga spännande ämnen. Så vilken roll, vilka extra dörrar skulle då en MOOC öppna? Man skulle kunna använda det som ett extra rekryteringmaterial, eller sänka trösklarna till högre utbildning, men det kanske inte har samma revolutionerande roll som i en del andra länder.
I den aktuella satsningen fick lärarna tid för att utveckla sina kurser, men sedan ingen tid när kurserna väl var igång. Det är ett annat sätt att arbeta som kanske kan ta lite tid att vänja sig vid, för alla parter.
– En sak som vi har diskuterat är att det blir lite tomt. Vi har designat de här att vara självgående, inte någon lärarinternaktion, och det blir ju lite tråkigt på något sätt, säger Peter Dalenius.
Lärarnas nätverk påverkar
Den kurs som hittills lockat allra flest är Djurpsykologi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som i dagsläget har en bit över tusen deltagare.
– Det funderar vi fortfarande på varför det blev ett sådant genomslag och vi tror att det handlar om att gänget som är bakom det här, framför allt professorn som är en av de drivande, spred det ganska mycket i sociala medier. Vi tror att det gjorde ganska mycket, och hittade rätt communitys som behövde veta det här, så då spred det sig snabbt.
I höstas startade också ett kandidatprogram i djurpsykologi, och de båda satsningarna gav draghjälp till varandra.
– Den här MOOC:en i djurpsykologi är tänkt lite som en försmak till det. Du kanske inte kom in på programmet men du kan läsa den här så länge så får du en försmak, eller om du är nyfiken på vad som händer på programmet, säger Peter Dalenius.
Sara Bref
