Tecknad bild av ett äldre par som dansar.

Dans får generationer att mötas

Forskarintervju med Satu Heikkinen vid Karlstad universitet.

Satu Heikkinen

Tänk dig ett dansgolv. Inte ett sådant med blinkande lampor, hög musik och utspillda drinkar, utan ett med bra belysning, Sven Ingvars och vattenflaskor längs väggen. Svettiga pannor och stora leenden, nya bekantskaper, gamla godingar och lagom grepp under sulorna. Trängsel som gör att man inte kan få till sina snyggaste turer.

Har du bilden klar för dig? Vad har personerna i din bild gemensamt? Förmodligen har du målat upp ett ganska heterogent gäng, kanske inte sett till hudfärg men sett till längd, klädsel, kön och kroppsform. Och förmodligen är de även i varierande ålder, pardansentusiasterna i din bild. Forskning från Karlstads universitet visar hur dansen kan vara generationsöverskridande, sudda ut åldersgränser och ge mycket mer än hälsoeffekter till den som ägnar sig åt den.

Satu Heikkinen är lektor i sociologi vid Karlstads universitet och har ända sedan sin avhandling 2008 studerat äldre och åldrande ur olika aspekter.

– Ålder är ju något vi alla delar, vi åldras hela livet. Vi har alla varit barn, vi kommer att bli äldre. Vi möter människor i olika åldrar. Ålder berör grundläggande existentiella frågor samtidigt som ålder handlar om makt och är en grund för fördelning av rättigheter, skyldigheter och resurser i samhället. På så sätt blev jag intresserad av ålder, säger hon.

Under flera år har ett av hennes fokusområden i forskningen varit äldre som dansar och vad dansen kan bidra med för dem.

– Vi såg att det var stora skillnader mellan hur man skrev om ungdomar och dans jämfört med äldres dans. För ungdomarna handlade det mycket om intimitet, det handlade om att det var roligt att dansa, det handlar om kultur. Sen när man kom till äldres dans, då var det nästan bara hälsa. Det var ett väldigt snävt perspektiv, säger hon.

Färdighet trumfar ålder

Eftersom Satu i sin forskning har intresserat sig för kategorisering av äldre och ålderism så blev det intressant att se om dansen kunde vara något annat än bra för hälsan. Hon och hennes kollegor har studerat sociala aspekter av äldres dans.

– Vi såg att de äldre vi intervjuat gärna talade om dansen som ålderslös, att ålder inte spelar så stor roll, och det handlade om bland annat att det inte spelade så stor roll vilken ålder personen hade som man dansade med. Man ville ju dansa med någon som man är samspelt med, som är ungefär lika kompetent som man själv är när det gäller att dansa, och då spelar inte den sociala bakgrunden så stor roll, säger hon.

Samma fenomen kan ses i andra fritidsintressen som schack, ridning eller handarbete, det är intresset som förenar och inte födelseåret. Satu kunde se att 80-åringar kunde dansa med 30-åringar eller 50-åringar, det var danskunnandet som avgjorde. Men även om dansen ur en aspekt var ålderslös så fanns det ändå åldersnormer som tittade fram. Det var till exempel okej för en yngre person att bjuda upp en äldre, man vill lära sig av någon som kanske har dansat i flera decennier, kanske ett halvsekel. Men om det blev tvärtom, särskilt om en äldre man bjöd upp en yngre kvinna, så kunde det vara känsligt.

Men hur var det med svettiga pannor och stora leenden då, syns det i forskningen? Ja, när Satu har tittat på äldres dans med emotionssociologiska glasögon går det att se tydligt hur samspelta danspar hamnar i ett flow. Man glömmer omvärlden, man glömmer åldern, man kan till och med glömma sina krämpor. Dansen här och nu är det enda som finns. Och eftersom samspelet med danspartnern är avgörande för att uppnå ett sådant flow så blir samspelet det viktiga, inte åldern. Den här typen av flow kan hjälpa till att överbrygga glappet mellan generationer och påverka föreställningar vi har om andra åldersgrupper.

– Har man en bra interaktion då får man de här positiva känslorna, och det lever kvar även efter dansen i form av lojalitet och gemenskap, säger Satu Heikkinen.

Nyfiken på estetik

Flow är inget som kan frammanas genom en uttalad strategi, det måste komma av sig självt. Ett initiativ där yngre och äldre ska dansa med varandra och där interaktionen och samspelet inte blir bra kan ha precis motsatt effekt.

– Man kan också se att det finns en skillnad om man upplever det som tvingande ritualer och det blir påtvingat. Då är det större risk att de här interaktionsritualerna inte blir lika bra. Så det är viktigt med den här känslan också, frivillighet.

I en kommande studie är det tango som gäller. Att Satu ville studera tango handlar om att det finns någon tidigare studie av balett som pekar på att man kan må bra av att känna att man rör sig vackert, eller att andra är vackra. Vardagsestetik genom dans för äldre helt enkelt.

Även andra, icke-dansrelaterade studier av och med äldre ligger i pipeline, bland annat genom den nystartade forskargruppen Cri-Ageing, kritiska studier om äldre och åldrande. Det är en tvärvetenskaplig grupp med kompetenser inom exempelvis sociologi, psykologi, socialt arbete och genus. Ett område gruppen intresserar sig för är generationsmöten. Vi kan vänta oss fler intressanta studier om äldre och generationsmöten från Satu Heikkinen och hennes kollegor med andra ord.


Sara Bref

2023-03-22