Analys av öppna lärresurser

Kungliga biblioteket visar på möjligheter och brister i användningen och produktionen av öppna lärresurser vid landets högskolor och universitet.

Öppna lärresurser - en kartläggning och analys (pdf)

Kungliga biblioteket (KB) kom nyligen med rapporten Öppna lärresurser – en kartläggning och analys, som är resultatet av ett arbete KB gjort inom ramen för ett regeringsuppdrag. I rapporten nämns bland annat att Sverige ligger efter i utvecklingen av öppna lärresurser, trots att vi ligger mycket långt fram när det gäller digitalisering. KB ser att biblioteken vid landets lärosäten skulle kunna spela en viktig roll här, genom hantering och spridning av material. Engageras dessutom folkbibliotek och skolbibliotek så når man en stor del av befolkningen.

Genom enkäter och intervjuer med personer anställda på svenska lärosäten har man konstaterat att delande av lärresurser mellan lärosäten inte förekommer i någon större utsträckning. En av svårigheterna, både för användning och forskning/kartläggning, är att det inte finns något system för katalogisering av öppna lärresurser (på engelska OER). De har ingen egen märkning i DiVA eller Swepub. Däremot lyfte några av respondenterna det positiva i att lära studenterna hitta, granska och använda OER, som en del i att rusta dem för ett livslångt lärande.

En fråga som kommer upp till diskussion är den om upphovsrätt och lärarundantaget. Tanken att lägga sitt material öppet och tillgängligt för alla väcker farhågor om att man gör sig onödig. Frågan behöver adresseras om ambitionen är att öka produktionen och användningen av OER vid svenska lärosäten.

KB ger några rekommendationer i sin rapport:

För att öppna lärresurser ska bli mer känt och för att få en mer gynnsam utveckling bör en eller flera myndigheter eller organisationer få i uppdrag att i samarbete skapa en hållbar struktur för samordning av utvecklingen. Stabilitet och målmedvetenhet kan uppnås om uppgifter knyts till instruktioner som flera myndigheter redan har, snarare än att samordning och utveckling sker i projektform.
Incitamenten för att skapa, använda och återanvända öppna lärresurser är svaga. Utveckling av öppna lärresurser liksom andra praktiker och aktiviteter inom öppen vetenskap bör därför erkännas och inkluderas i meritvärdering.
Upphovsrätt och licenser för (åter-)användning är en viktig förutsättning för användningen av öppna lärresurser. Kunskapen på området är dock begränsad hos skapare och användare av lärresurser. Att det i högre grad genomförs utbildningsinsatser för producenter och konsumenter om upphovsrätt och vad öppna licenser innebär är önskvärt.

I juni förra året fick KB ett uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap, en fråga som hänger samman med den om öppna lärresurser.

Tips för att läsa mer: Sunnerstam, Maria (red.) (2022). Öppna lärresurser vid Göteborgs universitet. En förstudie om delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutbyte. PIL-rapport 2022:02

Sara Bref