Henrik Smedmark

Foto: Juliana Fälldin

Validering kan belysa osynlig kompetens i industrin

Industrins behov av kompetenser skulle kunna tillgodoses bättre genom utbildningar i de egna leden, något som också skulle kunna stärka den enskildes position på arbetsmarknaden. I projektet Kompetenssäkrad individ har man utarbetat en modell för hur företag kan få syn på, och ta till vara, potentialen hos sin egen personal.

– Vi har haft ett upplägg som vi har kallat fyra samtals-metoden. I grund och botten läggs åtgärderna man gör på företaget upp på fyra samtal som hållpunkter, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF - Trä- och Möbelföretagen, som är projektägare.

Man har arbetat med metoden praktiskt i de företag som har hoppat på projektet, där det första av de fyra samtalen varit en introduktion där man gått igenom företaget och fått en djupare bild av det. I nästa samtal har man arbetat fram en strategi och valt ut ett antal individer på företaget som man sett har ett behov av kompetensutveckling. Efter det genomfördes valideringar för att kartlägga vilka kompetenser respektive person faktiskt har, och lägga upp en plan för vilka utbildningsinsatser som ska genomföras. Man säkrade efteråt också upp att ett lärande faktiskt hade skett, och att de anställda faktiskt hade utvecklats. Till sist var det dags för ett slutsamtal, med en plan för framtida insatser.

– En viktig målbild har inte bara varit att utbilda ett antal individer utan det är att faktiskt få företagen att bli lite mer mottagliga för att jobba mer med sin kompetensförsörjning säger Henrik Smedmark.

Inom industrin är det många som för det första inte har gått vägen via en yrkesutbildning, utan kommit in i organisationen på andra sätt och sedan lärts upp. Andelen strukturerad kompetensutveckling inom branschen är för det andra ganska liten.

– Det handlar mycket om att informellt lära av kollegor. De individer som är hungriga på lärande anmäler sig till vad som helst, säger Henrik Smedmark.

Prioriterade grupper

I projektet Kompetenssäkrad individ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har man haft målet att nå de grupper som inte räcker upp handen när det vankas vidareutbildning. De är annars lätta att tappa bort, och de har särskilt svårt att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden vid eventuell uppsägning. Man identifierade tre grupper som prioriterades särskilt: äldre utan formell utbildning eller med väldigt gammal utbildning, kvinnor, som generellt har lägre grad av utbildning inom industrin, och utlandsfödda, som inte sällan saknar tydlig beskrivning av vad de har för kompetenser.

– I de två första samtalen har vi fokuserat på just den delen av personalen som har störst kompetensbrister. De tenderar ju egentligen att vara väldigt dyra anställda, för att du betalar nästan samma lön men har kanske en produktivitet som är 50 procent.

Ett exempel som beskriver den stora andel inom industrin som inte har formell yrkesutbildning kommer från träindustrin. 2021 rekryterades 2 500 yrkesarbetare där, medan utbildningssystemet genom gymnasium, komvux och annat levererade runt 300 personer.

Osynlig kompetens

De medarbetare som valts ut i projektet har fått sin kompetens validerad mot branschstandard. Och det steget visade sig vara värdefullt i sig självt.

– Många kan lite mer än vad deras chefer trodde, det vill säga det kostar inte fullt så mycket som vi trodde från början. Med ungefär 10 000 kronor per individ, som vi har avsatt, så kan du komma väldigt långt i kompetensutvecklingen, säger Henrik Smedmark.

Man kan till exempel flytta en person inom träindustrin från att arbeta med montering till att bli maskinsnickare, vilket är ett stort steg kompetensmässigt.

Vissa företag fortsätter satsningen även efter projektet, eftersom de sett hur en i sammanhanget liten peng kan göra stor nytta. Om produktiviteten höjs med tio procent har de 10 000 kronorna tjänats in ganska snabbt.

Det blev en något trögare start för projektet än vad de hade hoppats på i och med covid-utmaningarna, men sedan har det blivit något av en ketchupeffekt och känslan inför projektavslutningen vid industrivalideringens dag på Elmia Subcontractor i november var god. Siffrorna visar att man åtminstone har nått delar av de grupper man ville nå genom insatsen, och modellen med fyra samtal lever vidare, som en struktur kring hur man identifierar kompetensutvecklingsbehov, både ur företagens och individernas perspektiv.

 

Sara Bref


En guide till livslångt lärande i arbetslivet - del 1, med Cecilia Bjursell (2 min):

2022-11-28