Folkbildningens betydelse för demokratin - omslag.

Att utveckla demokratin i motvind

I Folkbildningsrådets rapport Folkbildningens betydelse för demokratin framkommer mycket av det som är folkbildningens styrka, men även orosmoln som behöver adresseras.

Det har hänt något de senaste åren menar Eva Åström, utvärderingsansvarig på Folkbildningsrådet. Vid den stora flyktingströmmen 2015 fick folkbildningen spänna musklerna rejält. Samtidigt som den inbyggda medmänskligheten i folkbildarens praktik gjorde att arbetet stundtals blev tungt, fanns det en stolthet över att äntligen få visa folkbildningens betydelse för en bredare allmänhet. Att få en klapp på axeln av samhället. Det som berättas 2021 är något helt annat.

– Förutsättningarna har förändrats. Man kände sig nog tryggare tidigare i sin roll och sin legitimitet än man gör nu. Nu är man ifrågasatt. Folkbildningen känner sig klämd på ett sätt som man inte har gjort tidigare, säger Eva Åström.

Faktaruta:

De senaste tre åren har Folkbildningsrådet fått i tilläggsuppdrag från regeringen att titta särskilt på hur folkbildningen bidrar till demokratisyftet (se nedan). Rapporten från arbetet som gjordes 2021 publicerades i våras och där har Daniel Lindvall, doktor i sociologi som var huvudsekreterare för Demokratiutredningen 2014, och Erik Amnå, professor emeritus i statsvetenskap och mångårig utredare på regeringens uppdrag, fungerat som rådgivare under arbetet.

Statens syften med stödet till folkbildningen är att

stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Rapport: Folkbildningens betydelse för demokratin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den allt råare tonen i debatten, framför allt digitalt, gör att många tänker en extra gång innan de visar sitt engagemang. Bara att vara associerad med folkbildning kan nu i värsta fall räcka för att utsättas för hat på nätet.

En deltagare i de fokusgruppsintervjuer som utgör en del av underlaget till rapporten beskriver det så här:

”Jag har själv försökt engagera mig i den politiska debatten och har synpunkter, och då kan man säga att det är lätt att bli straffad. Skolan kan lätt straffas för att jag engagerar mig som enskild medborgare.” (s.33)

En annan fråga som lyfts fram i rapporten är rädslan för att förknippas med odemokratiska krafter, vilket kan äventyra såväl tilltro till verksamheten som ekonomiskt stöd. I rapporten framkommer att det i vissa fall har blivit lättare att dra gränser, att säga nej till samarbeten med aktörer som har tveksam värdegrund. Men i folkbildningens natur ligger samtidigt att visa på alternativen, att bjuda in till samtal. Eva Åström pekar på att det i statens syften står att folkbildningens strävan ska vara att utveckla demokratin. Inte bara stärka den, utveckla den.

– Man ska sträcka på sig och förnya. Och då är man ute i områden ibland där man inte vet riktigt hur det här kommer att gå, att man slutar på rätt sida om gränsen. Men man måste ju ändå försöka, för hur ska man annars utveckla? säger hon.

– Det finns ett grundläggande dilemma i det här. En av folkbildningens största styrkor när det gäller demokratin det är att man inkluderar, man når ut brett i olika befolkningsgrupper, man når ut brett i landet, man når ut brett i olika politiska åskådningar och livsåskådningar. Det är den stora styrkan. Och den ifrågasätts, säger Eva Åström.

Reaktionerna från folkbildare har varit igenkänning. Det är så här vardagen ser ut, det är de här frågorna folkbildare måste diskutera och förhålla sig till i sina verksamheter.

Även 2022 ska Folkbildningsrådet titta närmare på demokratifrågan och det arbetet är i full gång, men nu är fokus på hur folkbildningen arbetar med att förmedla, förankra, upprätthålla och förstärka respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Hur jobbar man och vilka utmaningar ställs man inför? Även här kommer de att arbeta med fokusgruppsintervjuer, både personer som har strategiskt ansvar och de som har pedagogiskt ansvar. Vilka forskare som kommer att vara inblandade den här gången är ännu inte bestämt. Den rapporten kommer ut i mars 2023.

Sara Bref