Studiecirklar, demokrati och mångfald

Ett praktiknära forskningsprojekt visar att studiecirklar generellt uppfyller demokratisyftet, oavsett vad de handlar om.

Amanda Stjärnqvist, Studieförbundet Vuxenskolan

Amanda Stjärnqvist är verksamhetsanalytiker på Studieförbundet Vuxenskolan. Under det senaste året har hon varit en av de två som fått möjlighet att få handledning av en forskare för att genomföra ett praktiknära forskningsprojekt i sin egen verksamhet. Forskarens tid betalades av Föreningen för folkbildningsforskning och Amanda Stjärnqvist har fått handledning av Martin Lundberg vid Linköpings universitet.

Frågeställningarna i studien har varit:

  1. Hur ser studiecirkelns bidrag till att uppfylla statens demokrati-, mångfald- och påverkanssyfte ut?
  2. Är de förklarande faktorer som utvärderingar av folkbildningen hänvisar till relevanta för att förstå variationer i studiecirkelns demokratifrämjande uppdrag?
  3. Vad säger studien om studieförbunds arbete med demokratiuppdraget?

Verksamhetsutvecklare och kvalitetssamordnare runt om i landet har intervjuat cirkelledare och deltagare, för att bedöma hur statens syften uppfylls. För att demokratiuppdraget ska anses uppfyllt ska studiecirkelns arbetsformer vara demokratiska, deltagare ska våga säga sin mening i gruppen och känna att andra lyssnar på dem. För att syftet gällande mångfald ska anses vara uppfyllt ska studiecirkeln fungera för personer med funktionsnedsättning och deltagarna ska lära känna människor med olika sorters bakgrund. När det gäller påverkanssyftet ska studiecirkeln påverka den personliga utvecklingen, medföra ett kunskapstillskott och bidra till att förbättra möjligheterna i arbetslivet.

– Generellt såg vi att studiecirklar bidrar till att vi uppfyller syftena, men att det finns en variation, säger Amanda Stjärnqvist.

Inför sin studie trodde hon att valet av innehåll i studiecirkeln skulle påverka i vilken grad studiecirkeln uppfyllde syftet, men det visade sig att om man i en kamratcirkel valde att lära sig om musik eller om man i en föreningscirkel studerade demokrati spelade inte någon roll. Det gav effekt vilket som. Däremot var det pedagogiska stödet viktigt. Det är själva hantverket i ett studieförbund.

– Det är säkert så att även om människor kommer samman utanför studieförbunden och lär sig tillsammans så hade vi sannolikt fått ett resultat att demokratin stärks. Men när studieförbunden är närvarande och har ett starkt anordnarskap så växlas det här upp. Studieförbundet är en katalysator, säger hon.

Rapporten finns att läsa hos Föreningen för folkbildningsforskning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Sara Bref


 

Forskarskolan för folkhögskolans lärare: Therese Uppman

2022-05-23