YH-projekt om flexibla utbildningar går i mål

Tekniska högskolan i Jönköping var en av tio aktörer som var med och delade på lika många miljoner i en utlysning från UHR 2019. Syftet med utlysningen var att utveckla distansundervisningen inom yrkeshögskolan och högskolan. I Jönköping fick man pengar för ett projekt där tanken var att utbildningsledare och huvudlärare inom de YH-samarbeten som högskolan har skulle kunna utbyta erfarenheter med varandra, få tillgång till gemensam kompetensutveckling och ett nätverk för framtida samarbete kring distansundervisning inom YH.

Björn Vindemarker

Projektet Peer-to-Peer-utveckling av flexibla utbildningsformer (PUFF) har drivits under 2020 i samverkan mellan Tekniska högskolan i Jönköping, Campus Värnamo och Yrkeshögskolan Jönköping. Efter ett års arbete håller man nu på att sy ihop säcken genom att sammanställa vilka erfarenheter som gjorts och hur man ska gå vidare framåt. I slutet av januari hålls en digital spridningskonferens, som förhoppningsvis samtidigt blir startskottet på ett livskraftigt nätverk.

När utlysningen om distansundervisning kom 2019 var ämnet visserligen aktuellt, men ingen kunde ana exakt HUR aktuellt det skulle vara när projektet väl drog igång i början av 2020.

– Det var ju såklart lägligt att vi ändå hade ett projekt som gick ut på att stödja kollegor i distanspedagogik bland annat, vi var ganska startklara i den bemärkelsen tidigt, säger Björn Vindemarker,

Samtidigt fick annat prioriteras om, det gällde till viss del att hålla verksamheten flytande när nästan inget kunde ske på plats. Mycket av fokus har legat på stöttning och erfarenhetsutbyte när det gäller vad som faktiskt fungerar bra när utbildning genomförs på distans. Bland annat har de arbetat vidare med ett system av moduler, ursprungligen framtaget till en distansutbildning för webbutvecklare, som kan appliceras på olika typer av utbildningar och skalas upp eller ner efter behov.

– Där tänker vi såklart att det finns pedagogiska fördelar men också framtida resursfördelar. På längre sikt kanske vi kan bygga ihop utbildningar av redan färdiga ”legobitar” i hög grad, säger Björn Vindemarker och menar att genom att standardisera de delar som är gemensamma för flera utbildningar eller kurser kan man sedan istället lägga mer krut på andra komponenter för YH-studenterna.

Men även om det generellt går mot mer flexibla utbildningar, både nationellt och på Tekniska högskolan, så trycker Björn Vindemarker på det mervärde som fysiska träffar ändå ger. I de allra flesta av deras utbildningar träffas man en dag varje eller varannan vecka, i vissa fall mer sällan, för diskussioner, företagsbesök eller andra delar i respektive utbildning där det är svårt att uppnå bra kvalitet på distans.

Synkron undervisning: Alla studerande gör samma sak samtidigt, till exempel deltar i en föreläsning eller workshop som sker live. Uppgifter lämnas in till en deadline.

Asynkron undervisning: De studerande tar sig igenom olika delar av undervisningen i sin egen takt, till exempel inspelade föreläsningar eller läsuppgifter. De studerande kan ha kommit olika långt i utbildningen vid en viss tidpunkt och betar av uppgifter allt eftersom.

En utbildning kan vara en blandning av synkrona och asynkrona moment.

Erfarenheten säger att de som söker sig till den här typen av distansutbildningar framför allt söker flexibilitet i tid. Inte flexibilitet i rum.

– Det är det asynkrona man är ute efter.

Det är ofta studenter som har kommit en bit i livet, som behöver hålla ihop familjevardagen, kanske vill ha kvar sitt gamla arbete till en viss procent och som känner att de behöver få styra sin egen tid för att en utbildning ska kunna vara ett görligt alternativ för dem. Björn Vindemarker spår att utvecklingen kommer att hålla i sig även när vardagen återgår mer till det normala, efter pandemin. Han tror att de utbildningar som bedrivs på plats också kommer att ha ett högre inslag av flexibilitet, genom att till exempel kombinera synkron och asynkron utbildning.

När projektet PUFF summeras har det även stärkt samarbetet mellan de tre aktörerna, högskola, utförare och branscher. Utförarorganisationerna och företagen har ofta lättare att närma sig varandra, åtminstone i Jönköpingsregionen, där det handlar mycket om tillverkningsindustri. Steget mellan högskola och bransch kan ibland kännas för långt och då blir den här typen av samverkan en bro som ger positiva effekter i båda ändar, berättar Björn Vindemarker.

 

Sara Bref

 

2021-01-22