Satsning mot professur i gestaltande sakprosa
Det har länge funnits professurer i skönlitteratur och även barnlitteratur men inte för sakprosan. I dessa dagar, när sanningar ifrågasätts och fakta plötsligt kan bli alternativa, känns en akademisk hemvist för sakprosan som en självklarhet. Sveriges Författarförbund och Linnéuniversitetet satsar nu gemensamt för att få till en professur i gestaltande sakprosa.
Peter Aronsson, Linnéuniversitetet, och Grethe Rottböll, Sveriges Författarförbund.
Gestaltande sakprosa är till exempel biografier, reportage, historia, reseskildringar och populärvetenskap. Det är verk som är baserade på fakta och har en avsändare med en egen röst. I Norge finns flera professurer men Sverige saknar en sådan, något som Sveriges Författarförbunds sektion för sakprosa, Minerva, har arbetat med i närmare tio år. Ett av problemen har varit att få någon att ta bollen, vilket nu Linnéuniversitetet har gjort.
– Att Författarförbundet ägnar tid och kraft åt detta stämmer väl överens med förbundets uppdrag, som ju är att värna litteraturen, författaren som yrkesperson och yttrandefriheten. Allt detta understryks när det kommer till sakprosan och det är såklart angeläget för oss att det bedrivs kvalificerad forskning, säger Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges Författarförbund.
Letar fler samarbeten
Under en pressfrukost i slutet av januari presenterades ambitionen om en professur och i samband med det hölls även ett panelsamtal med tre författare inom genren: Ingrid Carlberg, Ingvar Carlsson och Maciej Zaremba. Henrik Berggren från Minerva var moderator och han påpekade att även om det kändes bra att nu ha kommit ett steg till på vägen mot en professur så var det inte odelat positivt.
– Samtidigt är det med lite vemod eftersom behovet av den här professuren har blivit så påtagligt i och med samhällsutvecklingen, säger han.
Än är arbetet inte i hamn, finansieringen ska bland annat lösas. I oktober håller Linnéuniversitetet och Författarförbundet en konferens under rubriken ”Sanning i lögnens tid”, där området ska utforskas och frågor formuleras för att kunna etablera en professur på bästa sätt. Peter Aronsson, rektor på Linnéuniversitetet, pratade om desinformation, alternativa fakta och ifrågasättande av sedan tidigare självklara sanningar.
– Paradoxalt nog är intresset för faktabaserad gestaltning, för sakprosa, samtidigt starkt stigande. Det är liksom det som går bäst på marknaden. Det är en av de här intressanta frågorna att undersöka vidare, säger han.
Motverkar desinformation
I en mix av allt mer öppen vetenskap, men samtidigt allt mer misstro mot ett etablissemang där akademin ofta räknas in, kan sakprosan vara en viktig faktor för att knyta samman det som forskningen nu vet och presentera det för en bredare allmänhet.
– Det är oerhört viktigt att fackboken håller hög nivå. Den ska vara sakligt underbyggd, komplex, nyanserad, välskriven, den ska vara njutbar att läsa. Den ska alltså ha ett litterärt värde precis som skönlitteraturen, säger Grethe Rottböll.
– En bildning, på saklig grund, som förmår skapa ett gemensamt rum av vetande är mer angeläget, ja livsviktigt, än på länge, säger Peter Aronsson.
Sara Bref
Se pressfrukosten här:
