Win-win när högskolan håller i yh-trådarna

I Jönköpings län finns det flest yh-platser per innevånare. Jönköping University är en av de stora anordnarna i länet, vilket gynnar så väl yrkeshögskolan som högskola och forskning.
– Vi bygger upp kontaktnät med branscher som sen generar att branscherna kommer till oss i andra sammanhang, säger Mats Kihlman, avdelningschef för yrkeshögskoleutbildningen.

Mats Kihlman, JTH

Yh-verksamheten på Jönköping University (JU) började redan 1997, med det som då hette KY, och har sedan växt gradvis. Till hösten startar 22 yrkeshögskoleutbildningar i JU:s regi, de flesta inriktade mot teknik och tillverkning. Mats Kihlman menar att en av anledningarna till att utbildningsformen fungerar så bra i regionen är att det finns en näringslivsstruktur som gynnar den här typen av samverkan, med företag som är i stort behov av arbetskraft, engagerar sig i utbildningarna och gärna tar emot de studerande när de ska ha LIA (lärande i arbetslivet).

Samarbetet är nu så väl uppbyggt så att branschen själva kommer till högskolan och berättar vilka kompetenser de har behov av, och därmed vilken typ av yh-utbildning som behövs. Men att branschen har ett stort behov är inte samma sak som att det går att fylla platserna, ibland är det nästan tvärtom. Ett exempel är utbildningen till polymeringenjör, en kompetens som det finns ett enormt sug efter i den här regionen men där klasserna sällan blir fulla.

– Ska man ha en polymerutbildning någonstans i Sverige så är det här, eftersom 80 procent av Sveriges plastindustri finns här, säger Mats Kihlman.

Gynnar även forskningen

Samverkan med branschen skapar ringar på vattnet, bland annat genom att resultera i nya forskningssamarbeten inom spjutspetsområden, där kunskapen som genereras sedan i sin tur sipprar vidare till tillverkningsindustrin.

– Vi vill driva yh för att vi tror på värdet av samverkan. Vi behöver kunna erbjuda kompetensutveckling och kompetensförsörjning på andra nivåer än ingenjör. Man behöver vara med och kompetensförsörja den här branschen.

JU tar fram kursplaner, skriver ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan, sköter antagningar och examen samt står som en garant för utbildningarnas kvalitet. De allra flesta av de 22 utbildningarna genomförs av någon annan, till exempel Yrkeshögskolan Jönköping som ägs av kommunen, och JU hjälper till med kompetensutveckling av personalen.

Det är mycket handpåläggning jämfört med att hantera ansökningar till högskoleutbildningarna. Det gäller att värdera och validera förkunskaper hos de sökande, vilket görs i mellan 15 och 20 procent av fallen.

– Är det något som det här yh-systemet är bra på så är det att ta vara på folks kompetens som inte är formell.

Det finns en möjlighet att ge 20 procent av platserna till någon som saknar rätt förkunskaper, om man tror att personen ändå kan klara av utbildningen. Något som Mats Kihlman ser som mycket positivt.

Lyfter kompetensnivån i branschen

Yh-utbildningarna, som fångar upp den som vill ta nästa steg i karriären, kan ge plats på arbetsmarknaden åt mindre kvalificerade personer när den utexaminerade lämnar sin tidigare anställning. Mats Kihlman tar ett exempel med snickare som läser vidare till Byggproduktionsledare, en utbildning som har genererat två kullar per år sedan 2007. Det har gett en tydlig kompetensutveckling i branschen och utan den hade det varit mycket svårt att hitta rätt kompetens.

Eftersom branschen är med och tar fram utbildningarna, och ser till att det som lärs ut är relevant i vardagen som de studerande sedan möter, så blir övergången mellan studier och arbete ofta smidig.

– Det bygger väldigt mycket på att vi försöker lära ut någon slags yrkesroll. Drömmen är att de tar examen på fredagen och på måndagen ska de kunna gå in på det jobbet de har haft sin LIA på och köra full fart, säger Mats Kihlman.


Sara Bref 

Här hittar du mer information om JU:s yh-utbildningar Öppnas i nytt fönster.

2019-04-23