De ger anställda utbildning i att kommunicera mellan kulturer

Kommunikation kan vara en utmaning. Om de inblandade parterna har med sig olika kulturer och traditioner i bagaget kan utmaningen bli ännu större.
Mia Verhoeff Friman och Hannes Ewehag på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping håller utbildningar i interkulturell kommunikation, både för regionens anställda och för studenter.

I utbildningen i interkulturell kommunikation pratar man om hur fördomar uppstår och kan utmanas, hur våra värderingar formas och förändras, kulturella normer och sociala konventioner och främlingsrädsla. Deltagarna får tillfälle att samtala kring känsliga värderingsfrågor och sina egna upplevelser och erfarenheter.

– Det är ju ett sådant ämne. Det är verkligen diskussion och synpunkter, säger Mia Verhoeff Friman om vikten av att lägga in långa diskussionspass mellan föreläsningarna.

Ämnets natur gör att det inte går att presentera enkla lösningar, det finns ingen handbok som täcker in det här på ett bra sätt, utan fokus måste vara på att väcka tankar och låta deltagarna möta och diskutera sina egna fördomar och vilka stereotyper som finns i samhället.

– Det är inget man behöver skämmas för om man har fördomar och stereotypiserar men det hjälper om man får syn på dem, säger Hannes Ewehag.

– Man kan konstatera att vi är olika, men att man inte stannar där, vid det konstaterandet. Ofta gör man det för att det blir läskigt eller jobbigt. Utmana det! säger Mia Verhoeff Friman.

– Sen är det viktigt att inte bara se olikheterna utan att vi också är väldigt lika. Att man inte stirrar sig blind på olikheterna, säger Hannes Ewehag.

Hur visar jag min kultur?

Källkritik finns med som en del av utbildningen, något som de båda poängterar är särskilt viktigt idag då desinformation förpackas och sprids på ett effektivt sätt. Hannes Ewehag arbetar med en licentiatavhandling där han fokuserar på alternativa nyhetsmedier och vad som skiljer dem från traditionell journalistik. Det kan vara svårt att se utanför sin egen filterbubbla och genomskåda vinklade budskap ämnade att spä på misstänksamheten mellan kulturer.

– När man väl har börjat läsa sådana saker får man en bild av en viss kultur, och man köper förenklingar, säger Mia Verhoeff Friman.

Det är lätt att bara se kulturella uttryck hos den som kommer någon annanstans ifrån, som är annorlunda än jag. Men hur har den som har vuxit upp i Sverige blivit så som den är?

– En viktig sak som vi har tryckt på är att få syn på sin egen kultur, säger Mia Verhoeff Friman.

– Man formas av allt omkring, det här är något som konstrueras socialt, säger Hannes Ewehag.

Och det som formar barn som växer upp nu är inte exakt detsamma som för den som växte upp för några decennier sedan.

– Det är under förändring hela tiden. Det har ju alltid förändrats, kulturer, men kanske ännu snabbare just nu, säger han.

En av de föreläsningar som ingår i utbildningen handlar om vad som händer när man inte lyckas med den interkulturella kommunikationen. Vad händer på individnivå, på samhällsnivå, på internationell nivå? Personalen på region Jönköpings län ställs inför sådana situationer i sin vardag, både eftersom personalstyrkan själv har blivit mer diversifierad men även för att de som de möter i sitt arbete kommer från flera olika kulturer. Förhoppningen är att man efter utbildningen är påfylld med idéer och tankar som man kan ta med sig in i sin verksamhet.

Mia Verhoeff Friman och Hannes Ewehag berättar att det ger dem mycket att möta just den här gruppen, där deltagarna har med sig erfarenheter och konkreta situationer som de vill lyfta och diskutera.

– Man kanske har funderat på de här sakerna och kanske äntligen får ta upp det, säger Mia Verhoeff Friman.

Hållbar kommunikation

När de har samma tema med studentgrupper så blir diskussionerna av en lite annan art. Studenterna är i ett internationellt sammanhang, som nästan blir till en kultur i sig, men har inte med sig den palett av erfarenheter från arbetslivet som bidrar till samtalen i utbildningarna för de yrkesverksamma.

Runt 400 personer har deltagit i uppdragsutbildningen som regionen har köpt in. Mia Verhoeff Friman och Hannes Ewehag märker att många av deltagarna uppskattar chansen att få gå en högskolekurs som kompetensutveckling.

– Det är väldigt viktigt idag att utbilda sig även när man är äldre, när världen förändras så fort, säger Hannes Ewehag.

Mia Verhoeff Friman är programansvarig för en högskoleutbildning som heter Sustainable communication (60 hp Öppnas i nytt fönster. resp. 120 hp Öppnas i nytt fönster.).

– Hållbarhetskonceptet, sustainability, är vår inriktning på hela utbildningen. Och på forskningen. Så det genomsyrar hela vår avdelning, säger hon.

Där passar interkulturell kommunikation väl in, eftersom en lyckad sådan är nödvändig för att få ett hållbart samhälle. De tar sig an hållbarhetsbegreppet brett: miljö, klimat, socialt, demokrati, rättvisa, ojämlikhet och ekonomi.

– De andra måste finnas där först, sen kommer ekonomin i sista hand. Tvärtom mot idag. Vi ser att det inte håller att jobba på det viset, säger Mia Verhoeff Friman.

Sara Bref