Folkbildningens forskningsdag – om att höja rösten och tala

När folkbildare och forskare samlades i Bryggarsalen i Stockholm den 22 oktober ägnades förmiddagen åt den urkraft som en folkrörelse kan åstadkomma. De senaste årens mörka rubriker om segregation, övergrepp och ökande främlingsfientlighet har samtidigt satt ljuset på något som är en del av folkbildningens själ, nämligen gräsrötternas idérikedom, vilja och motståndskraft.

Historiskt har många förändringar åstadkommits när marginaliserade individer har börjat se sig som ett kollektiv och tillsammans höjt rösten. Det var även det som hände för drygt ett år sedan när #MeToo sköljde över oss.

– Det vi har sett sedan 15 oktober 2017, det är en mobilisering som pågått i över 40 år, säger Berit Larsson, Kvinnofolkhögskolan, som pratade om vad #MeToo betyder för folkbildningen.

Berit Larsson, Kvinnofolkhögskolan

Berit Larsson, Kvinnofolkhögskolan.

Hon liknande uppropet, denna gemensamma frihetssträvan bland kvinnor, transpersoner och icke-binära världen över, vid ett utbrott. Uppropet är ingen rörelse i sig, men med hjälp av den svenska starka folkrörelsetraditionen kan vreden fångas upp och kanaliseras för att leda till förändring på lång sikt. Då läggs skuld där den hör hemma, tystnadskulturen arbetas bort och enskilda individer känner sin rätt att ha rättigheter.

– För att kunna benämna det som tidigare var onämnbart behövs ett samhälle som vill höra, säger Berit Larsson.

Stöveltrampet får inte ignoreras

Och om någon ska höra så måste vi prata. Tjia Torpe, kulturpolitiker och folkbildare, talade om en annan av de starkast lysande hashtaggarna vi fått ta del av på senare tid, #ViMåstePrata. Förintelseöverlevaren Hédi Fried är en av initiativtagarna bakom uppmaningen, som syftar till att sätta ljus på populism, främlingsfientlighet och iskalla strömningar som återkommit från en tid vi alla trodde var förbi. Studieförbunden i samverkan var snabba att ta bollen, tätt följda av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation, OFI. Pengar från regeringen via Folkbildningsrådet har gjort att folkhögskolor och studieförbund har kunnat hålla samtalet levande.

Nazem Tahvilzadeh, KTH, Tjia Torpe, #ViMåstePrata, och Kenneth Abrahamsson. 

Nazem Tahvilzadeh, KTH, Tjia Torpe, #ViMåstePrata, och Kenneth Abrahamsson.

Initiativet har bland annat resulterat i boken ”Handbok för demokrater. Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin?”, med Elisabeth Åsbrink, Sverker Sörlin och Ola Larsmo som redaktörer, som nu har sålts i över 10 000 exemplar. Genom #ViMåstePrata:s demokratitalarbank går det att hitta föreläsare och snart lanseras hemsidan sverigepratar.se. Som Tjia Torpe sa från Bryggarsalens scen: vi MÅSTE prata, annars är det värdelöst.

Medborgardialoger som inte fungerar

Vanmakten hos människor som upplever att de inte är en del av samhället fullt ut, vare sig det är i förorten eller på landsbygden, måste vändas till något konstruktivt. Alternativet är skrämmande.

Forskaren Nazem Tahvilzadeh från KTH pratade om det allt mer elitstyrda politiska systemet, där han menar att privilegierade grupper sitter på viktiga positioner medan statens konkreta arbete fungerar allt sämre för den stora massan.

– Makten fördelas allt mer ojämlikt, säger han.

I sin forskning har han bland annat studerat fenomenet medborgardialog. Något som till synes ska göra människor delaktiga i samhällets beslut men som enligt Tahvilzadeh ofta snarare handlar om att deltagarna får ”tycka till”, men att det sedan aldrig är frågan om att nå konsensus eller att dessa åsikter påverkar viktiga beslut i någon större utsträckning. Om resultatet från ett möte med kommunens innevånare är 300 post-itlappar med åsikter, hur ska det sammanfattas? Tahvilzadeh menar att den eller de tjänstemän som får till uppgift att på något sätt översätta all input i den processen samtidigt i någon mening skapar det folk vars åsikter passar in i kommunens framtidsplan.

Temat för Folkbildningens forskningsdag 2018 var ”Folkbildning som medborgarskapande. Om avmakt, motmakt och medmakt”. Förmiddagen i Bryggarsalen satte verkligen fingret på aktuella samhällsfrågor där folkbildningen kan – och bör – vara en viktig spelare.


Joel Hedegaard och Martin Hugo från Encell  var med på Folkbildningens forskningsdag och presenterade sin studie om folkhögskolan för deltagare med högfungerande autism. Här kan du läsa mer om deras forskning.


Sara Bref


2018-10-26