Nu låser forskarsamhället upp allt mer av sin guldgruva

Arbetet med att tillgängliggöra vetenskapliga publiceringar pågår runt om i världen. Målet är att nya forskningsrön inte längre ska vara inlåsta bakom betalväggar utan kunna läsas och användas av såväl forskare som företag och en intresserad allmänhet. På högskolan är biblioteket navet i arbetet med open science.

Nyligen sa svenska forskningsbibliotek upp avtalet med ett av de största förlagen för vetenskaplig publicering på grund av för höga kostnader. Samma sak har tidigare hänt i Finland och Tyskland. De gamla avtalen har låst publiceringarna till interna nätverk på högskolorna men trenden är att allt mer av forskningsresultaten ska vara fritt tillgängliga.

– Det här är en global tanke om begreppet open science, fri tillgång till inte bara artiklar utan även forskningsdata. Att ekonomisk utveckling kan komma av att forskningen är fri, säger Stefan Carlstein, bibliotekarie på Högskolebiblioteket vid Jönköping University.

Processen har pågått länge men blivit allt mer uttalad. EU har nu öppen publicering som krav för offentligt finansierad forskning och Kungliga biblioteket fick förra året i uppdrag från regeringen att samordna arbetet i Sverige. I regeringens forskningsproposition lyfts öppen tillgång till forskningsresultat som en angelägenhet för hela samhället.

Jämnar ut spelreglerna

Om forskningsresultaten blir öppna och fria att använda kommer kartan över forskningsvärlden förmodligen att ritas om en del, då forskare från fattiga länder plötsligt kommer att möjlighet att använda materialet i större utsträckning.

– En av de stora drivkrafterna från början i alla fall var skillnaden mellan den rika världen och den fattiga världen, säger Stefan Carlstein.

– Då är open access någonting som gör att de fattiga länderna kan öka och komma fram som forskningsnationer, som de inte har haft möjlighet till tidigare, säger Daniel Gunnarsson, som också arbetar på Högskolebiblioteket i Jönköping.

Daniel Gunnarsson och Stefan Carlstein på Högskolebiblioteket i Jönköping


Men det finns paradoxer i strävan mot öppenhet. Dagens meriteringssystem, som används såväl vid tilldelning av forskningsmedel som vid anställningsintervjuer och lönesättning, premierar publicering i de tyngsta tidskrifterna. Regeringen efterfrågar både open science och att svensk forskning ska synas mer i internationellt erkända sammanhang. Men i värsta fall kan de incitament som ges för att styra publiceringen leda åt fel håll och kväva forskningen. Göra att man inte vågar ta risker och tänka nytt.

Men i meriteringssystem har man blivit mer och mer intresserad av hur forskningen kan komma till användning. Stefan Carlstein och Daniel Gunnarsson tar exemplet med forskningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping; hur kommer den skolorna till del?

– Hur ska man undersöka sådant och meritera? För om man inte meriterar det, då kommer forskningen att driva åt det som meriteras, säger Stefan Carlstein.

Lättare att publicera – men fortfarande svårt

De flesta tidskrifter finns numer bara digitalt, men även om det i teorin är enklare än någonsin att skapa en ny titel så är det lika svårt att slå sig in på marknaden.

– Du kan lättare starta en open access-tidskrift nu, men det tar ett antal år att bygga upp. Det kommer nya tidskrifter hela tiden men publiceringssystemet och impact factor motverkar. Det är jättesvårt att bryta det. Man skapar en slags infrastruktur som är svår att slå hål på, säger Daniel Gunnarsson.

Bibliotekarierna vid Jönköping University arbetar hela tiden med att försöka ha koll på vad som händer i frågan och vartåt det är på väg. Ingen vet hur systemet kommer att fungera – och finansieras – om 20 år men de har några kvalificerade gissningar.

– Man kanske tar tillbaka publiceringen, att den snarare utgår från forskarsamhället och finansieras av statliga medel, säger Stefan Carlstein.

Merparten av de etablerade tidskrifterna växte upp inifrån akademin, med hjälp av pengar från staten. Men de flesta köptes med tiden upp av stora förlag, som även de nu bevakar läget och förflyttar sina positioner för att inte hamna i bakvattnet. Men kanske kommer arbetet med att tillgängliggöra vetenskapen medföra att forskarsamhället och de offentliga finansiärerna återigen publicerar sina egna resultat, så att vem som helst kan läsa och dra nytta av dem.



Sara Bref


2018-06-18