De ska dissekera bilden av den läsande medborgaren
Åse Hedemark vid Uppsala universitet ska, tillsammans med två forskare från Högskolan i Borås, titta på hur politiker har försökt skapa en medborgare som läser, hur synen på god litteratur har vuxit fram och varför diskussionen kring läsning ser ut som den gör. – Den övergripande frågan är vilka problem som läsningen anses och har ansetts kunna lösa, säger hon.
Att läsa omtalas ofta i stora ord från politiskt håll, till exempel under ett seminarium med Läsdelegationen förra året:
”Att kunna läsa, att förstå ords betydelse och kunna hantera en text är inte bara viktigt för att kunna vara en del av det demokratiska samhället, läsningen kan också öppna dörrar till nya världar och insikter. Litteraturen är för många en källa till inspiration, nya insikter, mod och livslust. Den utvecklar oss som människor och är dessutom något som varje barn har rätt till”, sa Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister.
”Att kunna läsa och skriva spelar en avgörande roll för delaktigheten i det demokratiska samhället. Man ska kunna bilda sig en egen uppfattning, få perspektiv utanför sin egen filterbubbla och uttrycka sina egna erfarenheter. Därför måste hela vuxenvärlden hjälpas åt med att bygga en bildningskultur där alla barn får goda förutsättningar att lära sig läsa och skriva, och därmed kan självförverkliga sig som samhällsmedborgare”, sa Gustav Fridolin, utbildningsminister.
Tre forskare ska nu studera hur den läsande medborgaren skapats och vad som ligger bakom denna bild.
– Det handlar om att titta på hur man från politiskt håll har konstruerat en idealbild av vilken läsning och vilka läsare som är eftersträvansvärda, säger Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) vid Uppsala universitet.
Ett samarbete mellan Uppsala och Borås
Projektet har tre delar; Åse Hedemark tittar på bibliotekspolitik, Linnéa Lindsköld, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, på litteraturpolitik och Anna Hampson Lundh, universitetslektor och docent från Högskolan i Borås, på utbildningspolitik. Sen ska de tre delarna sammanfogas.
– Vi menar att det finns starka kopplingar. Att de förstärker varandra, säger Åse Hedemark.
Trion fick medel för projektet i november och ska lämna in sitt första papper efter sommaren. Hela projektet ska vara klart 2021.
– Vi hoppas kunna kartlägga hur det har sett ut. Men också kanske kunna ifrågasätta en del saker som tas som sant.
Ambitionen är inte att komma med någon lösning, tvärtom uppstår det förmodligen ännu fler frågetecken när de är klara. Åse Hedemark ska börja i nutid och arbeta sig tillbaka till efterkrigstiden, då kulturpolitiken började formas allt mer. Hon ska börja med att titta på de stora utredningar kring läsning som gjorts, till exempel Litteraturutredningen som kom för några år sedan.
– Man ser läsningen som lösningen på många samhällsproblem i den här proppen.
Vad ska vi läsa?
Åse Hedemark har intresserat sig för läsning och bibliotekens roll länge. Hennes avhandling, som kom 2009, handlade om den offentliga debatten om folkbibliotek. Efter det har hon haft flera forskningsuppdrag kring barn och läsande, och publicerat bland annat rapporterna ”Barn berättar” och ”Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund”.
– En sak som jag började fundera på när jag höll på med de här projekten det var att det verkar finnas någon slags konsensus kring vad som är bra läsning och vad som inte är bra läsning, säger hon.
Hon tar till exempel upp debatten kring digitala medier. Aldrig tidigare har ungdomar kommunicerat så mycket via text som idag, men det ses närmast som något problematiskt. Diskussionen har viss likhet med när serietidningarna kom, när en ny typ av litteratur började komma in på biblioteken på 70-talet eller när videofilmerna kom på 80-talet, menar hon.
– Vad ligger bakom den här problematiseringen som görs?
Åse Hedemark är vetenskaplig ledare för forskningsnoden Kultur - demokrati- medborgarskap som är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt på historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. Hennes intresse för läsning spänner över alla åldrar, parallellt med projektet om den läsande medborgaren ska hon under hösten bland annat analysera tonåringars syn på läsning.
Sara Bref
