"Det är alltid lättare att anpassa teorin efter verkligheten än tvärt om
Kunskap och kompetens är essentiellt för att föra ett företag framåt och stärka dess konkurrenskraft, men det återspeglas ofta inte i hur kompetensutveckling och kunskapsöverföring prioriteras i verksamheten. Det och mycket annat beskriver Dag Raudberget i det kapitel i HR-boken som han har skrivit tillsammans med Cecilia Bjursell.
Vi fortsätter att titta lite extra på ett kapitel ur antologin ”HR – att ta tillvara mänskliga resurser”. Nu har turen kommit till ”Organisering för kunskap och lärande – en balansgång mellan motsättningar”. Författare till kapitlet är Cecilia Bjursell, docent i företagsekonomi och centrumledare för Encell, och Dag Raudberget, forskare och programansvarig vid Tekniska högskolan i Jönköping.
Raudberget forskar om multilösningsteknik, en metod för att göra produktutveckling effektivare.
– Inom mitt område, produktutveckling, är individens kunskap och kompetens själva grundmaterialet till produktionen. För att skapa nya produkter och tjänster krävs förstås kreativitet men utan kunskap om hur man får rätt hållbarhet, prestanda, utseende tillverkningsteknik etcetera så blir det inga produkter, säger han.
Tekniken förändras snabbt vilket gör att kompetensutveckling måste pågå kontinuerligt för att kunden ska kunna erbjudas attraktiva lösningar. Men det räcker inte att identifiera och lagra kunskap, den måste användas i verksamheten för att det ska ge någon effekt.
–Det intressanta är att trots att kunskap och kompetens är den enskilt viktigaste råvaran så är det tydligt att kunskapsutveckling inte är så högt prioriterat i det dagliga arbetet. Man fokuserar på leveranserna i utvecklingsprojekten men har oftast bristande metoder för att ta tag i den kunskap som byggts upp under projektet. Jag tror att detta främst beror på att man inte vet på vilka sätt man kan ta hand om detta.
Kapitlet är baserat på en fallstudie av en forsknings- och utvecklingsavdelning vid Husqvarna AB. Det som bland annat framkommit under studien är ett antal motsättningar när det gäller kunskapsöverföring, till exempel möten tar tid/möten spar tid, handling/reflektion och perfektion/bra nog. I sitt kapitel går Bjursell och Raudberget igenom och diskuterar de motsättningar som de har hittat.
– Vad man kan ta med sig från kapitlet är att alla organisationer bör undersöka vilka mekanismer som faktiskt används för kunskaps och kompetensöverföring. Det kan skilja en hel del mellan det av företaget prioriterade sättet och hur det sker i verkliga livet och det är alltid lättare att anpassa teorin efter verkligheten än tvärt om, menar Raudberget.
Dag Raudberget, Civilingenjör, Universitetslektor vid Avdelningen för Produktutveckling, Tekniska Högskolan i Jönköping AB.
Mer från HR-boken:
Det nödvändiga jämställdhetsarbetet.
