Den svenska ledarskapsmodellen
Förr lyftes den svenska ledarskapsmodellen ofta fram som en förebild. Numera talas det dock alltmer sällan om den. I en bok om internationella perspektiv på ledarskap lyfter Cecilia Bjursell fram den på nytt.
I ett bokkapitel i "Leadership and Change Management – A Cross-Cultural Perspective" skriver Cecilia Bjursell om svenskt ledarskap som transformativt ledarskap. Kapitlet är en fallbeskrivning där Tom Söberg är huvudpersonen. Tom Söberg har varit utvecklingschef i många bolag och finns numera på Bang & Olufsen i Danmark.
Tom valdes ut för att han av sina medarbetare har beskrivits som en jämlik och respektfull ledare med en responsiv kommunikationsstil. Själv säger han att ett genuint intresse för andra människor är nyckel till gott ledarskap, berättar Cecilia Bjursell.
Fördelar och nackdelar med den svenska modellen
I bokkapitlet lyfter Cecilia både fram för- och nackdelar med den svenska ledarskapsmodellen. Några positiva aspekter av modellen är en öppen kommunikationsstil, ett icke-hierarkiskt agerande och medbestämmande.
I ett internationellt perspektiv är det ovanligt och uppseendeväckande att människor på en lägre hierarkisk nivå kan påverka. Det finns dock fördelar med denna ansats när det rör sig om komplexa uppgifter där människor förväntas samverka, förklarar Cecilia.
Enligt Cecilia kan det vara lätt att glorifiera den svenska ledarskapsmodellen, eftersom den bygger på värden som idag hålls högt i samhället. Men det finns alltså även baksidor av begreppet.
Ett exempel är IKEA som arbetar aktivt med begreppet "svenskhet", inte bara som ledarstil utan också som en del av varumärket. IKEA:s definition av svenskhet har kommit att bli en stereotyp som i en global värld kan upplevas som normativ och exkluderande. IKEA har nu uppmärksammat detta och arbetar med att skapa en bild som är mer diversifierad, säger Cecilia.
En modell som både kan vara svag och stark
Cecilia betonar också att man inte får glömma bort att den svenska ledarskapsmodellen är just en modell. Det handlar alltså inte om att alla människor från Sverige agerar på samma sätt – och som modell kan den därför bli svag eller stark beroende på hur ledarna agerar.
Ett mjukt ledarskap blir svagt när ledaren är vag, undvikande eller enbart agerar på en retorisk nivå. Ett mjukt ledarskap bli starkt när ledaren stödjer och uppmuntrar sina medarbetare för att skapa förutsättningar för deras prestationer. Tom Söberg menar att det här innebär att man ska se sitt ledarskap som en process, inte som en roll.
Cecilia avslutar sitt kapitel med några rekommendationer för den som vill börja arbeta i Sverige.
Svenskt ledarskap är en modell som alla, svenskar eller inte, kan utöva. Som ledare i Sverige bör man också respektera pauser, som fika och ledigheter, och vikten av jämlikhet. Dessutom är det bra att känna till att det finns ett stort motstånd mot att tala engelska på arbetsplatsen, trots att vi svenskar talar bra engelska.
