Utbildningsnivå påverkar äldres deltagande i arbetslivet
Äldre personer med hög utbildningsnivå deltar i större utsträckning i fortbildning och arbete än äldre personer med låg utbildningsnivå. Det visar en artikel som nyligen publicerades av forskare vid Högskolan i Jönköping.
Befolkningen i Europa blir allt äldre och med en allt större andel av befolkningen som går i pension ökar också kostnaderna för samhället. För att samhället ska klara av att upprätthålla social välfärd och finansiell stabilitet menar många att man måste hitta nya sätt att göra det möjligt för människor att arbeta längre. Men vad är det egentligen som påverkar om äldre personer vill fortsätta jobba och delta i fortbildning? Utbildningsnivå verkar vara en avgörande faktor enligt forskarna Cecilia Bjursell, Paul Nystedt, Anita Björklund och Ola Sternäng.
I artikeln "Education level explains participation in work and education later in life" presenterar de resultatet av en studie som de genomfört bland drygt 200 medlemmar i svenska pensionärsorganisationer. Närmare bestämt har de undersökt hur benägenheten att fortsätta att arbeta och delta i fortbildning varierar med kön, ålder och utbildningsnivå.
Vi utgick från dessa faktorer för att se hur de påverkade deltagande i arbete och lärande efter pensioneringen. Det var endast utbildningsnivå som hade en signifikant påverkan på om personer deltog i arbete och lärande eller inte. Det här är i linje med studier i andra länder som visar samma resultat, berättar Cecilia Bjursell.
Att undersöka varför äldre personer väljer att fortsätta att arbeta eller inte, kan bidra till diskussionen om ett förlängt arbetsliv på flera sätt enligt Cecilia Bjursell.
För det första visar våra resultat att alla inte vill eller kan delta i arbete och lärande senare i livet. Gruppen äldre måste alltså erbjudas flera alternativ, inte bara en förlängning av arbetslivet för alla. I studier av hur arbetsgivare kan möta äldre arbetskraft är flexibel arbetstid ett återkommande nyckelord, förklarar hon.För det andra är det viktigt att kunna visa på vilken eller vilka faktorer som faktiskt påverkar de äldres val.
En anledning till att personer med högre utbildningsnivå väljer att fortsätta arbeta, kan helt enkelt vara att de arbetar i yrken som inte är lika slitsamma för kroppen samt att utbildning kan ingå som en naturlig del i dessa yrken.
Slutligen menar forskarna att deltagande i utbildning, som är viktigt för att bevara och utveckla kompetenser för arbetslivet, också handlar om studievana och en förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande.
Utifrån detta resonemang skulle personer med hög utbildningsnivå ha en vana att delta i lärandeaktiviteter och också veta hur de får tillgång till ytterligare utveckling, medan personer med lägre utbildningsnivå inte har det. En slutsats som vi drar av detta är att det kanske inte handlar om vilken nivå utbildningen ligger på, utan att det kan vara lika viktigt med kontinuitet och vana. Då blir frågan för samhället hur detta deltagande kan stärkas genom ett heterogent system för livslångt lärande, avslutar Cecilia Bjursell.
