Månadens forskarintervju Lena Wilhelmson
Det är viktigt att kunskap om vuxnas lärande får fotfäste i arbetslivet – inte minst hos dem som har makt att organisera arbete för andra. Det menar Lena Wilhelmson, som är docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Genom åren har hon varit med i en rad forskningsprojekt med organisationspedagogisk inriktning och idag är hennes stora forskningsintresse delat ledarskap.
Lena Wilhelmson arbetar idag som docent vid Stockholms universitet. Det var också här som hennes forskarbana började för många år sedan när hon i sina doktorandstudier fick fördjupa sig i sitt intresse för hur dialog kan främja lärande. Efter sin disputation 1998 blev hon engagerad i en rad forskningsprojekt med organisationspedagogisk inriktning vid Arbetslivsinstitutet, som mellan 1995 och 2007 var ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor.
Vi undersökte organisatoriskt nyskapande, lärande och kompetens för att belysa lärandets villkor i ombytliga arbetssammanhang med starkt yttre förändringstryck. Vi studerade lärprocesser i produktutveckling inom telekom och skrev om kunskapsbildning inom och mellan team med avseende på såväl individuellt som kollektivt lärande, berättar Lena.
Lena deltog även i forskningprojekt där de studerade hur chefer och medarbetare organiserar arbete och läraktiviteter för att skapa goda arbetsvillkor. Andra projekt handlade om relationers och nätverks betydelse för chefskap, medarbetarskap och hållbarhet i arbetslivet.
När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 arbetade Lena en tid vid Högskolan Dalarna och deltog då i en interventionsstudie, där första linjens chefer inom olika branscher deltog i ett antal workshops för att utveckla sin förmåga att stödja medarbetarnas interaktion sinsemellan.
Vi kunde konstatera att första linjens chefer spelar en viktig roll för vilken lärkultur som kan utvecklas på en arbetsplats, förklarar Lena.
Nu är Lena återigen tillbaka på Stockholms universitet och där har hon fortsatt forskningen om mellanchefers bidrag till organisatoriskt lärande.
Avsikten har bland annat varit att förstå hur nyskapande sätt att organisera arbete kan få fäste över enhetsgränser och vilken roll mellanchefer har i denna sorts organisatoriska lärande. Här har vi bland annat utvecklat begreppet lärorienterat ledarskap som handlar om chefers möjligheter att påverka medarbetares lärprocesser, genom direkt och indirekt påverkan.
Ett av Lenas forskningsintressen, som väcktes redan under hennes tid vid Arbetslivsinsitutet, och som idag är hennes huvudsakliga forskningsområde är delat ledarskap. Vilka förutsättningar krävs för att delat ledarskap ska fungera? Hur och varför kan delat ledarskap vara intressant för utveckling av chefs- och medarbetarskap?
Vi gjorde flera intervjustudier, där vi synliggjorde betydelsen av kvaliteter som prestigelöshet, förtroende, och gemensamma värderingar i samarbetet cheferna emellan, berättar hon.
På senare tid är det delat ledarskap i skolor som hon undersöker. En intressant aspekt är att skolor och förskolor blivit förbjudna att utöva den form av kollektivt ledarskap som är mest långtgående och som forskargruppen vid Stockholms universitet kallar för samledarskap.
För Lena är en viktig del i arbetet att också nå ut med sina forskningsresultat. I de projekt hon deltagit i har de därför lagt ner mycket arbete på göra sina rön tillgängliga för både studenter i högre utbildning och intresserade aktörer i arbetslivet.
Vi har alltså inte bara publicerat oss i vetenskapliga tidskrifter, utan också skrivit populärvetenskapligt om sådant som dialog, förändringsarbete och delat ledarskap som jag tror kan vara av glädje för praktiker i olika verksamheter.
Lena berättar att hennes intresse för vuxnas lärande väcktes i och med forskningen kring dialogens betydelse för lärande mellan vuxna. Sedan har intresset för vuxnas lärande utvecklats med varje forskningsprojekt.
Många gånger när jag har gjort observationer och intervjuer på arbetsplatser, har jag slagits av att det är rätt vanligt att människor har ett förmedlingspedagogiskt och egenskapsinriktat sätt att tänka om vuxnas lärande. De tänker sig att kunskap kan skickas som paket mellan människor och att innehållet är detsamma hos både avsändare och mottagare. Man tänker sig att människor är styrda av sina egenskaper, på ett ganska opåverkbart sätt.
Lena förklarar att sådana föreställningar kan utgöra hinder för att organisera förutsättningar för kollektivt lärande på arbetsplatser.
Exempelvis är detta ett hinder för att tänka att om en arbetsuppgift ges till två personer i stället för till en, så skapas förutsättningar för utveckling av såväl personerna som uppgiften. Sådana insikter har varit en viktig drivkraft för mig i arbetet med organisationspedagogisk forskning.
Något som Lena tycker är extra viktigt när det kommer till vuxnas och livslångt lärande är att kunskap om vuxnas lärande får fotfäste i arbetslivet, framför allt hos chefer och andra som har makt att organisera arbete för andra.
Det är viktigt att visa hur teori om vuxnas lärande kan användas för att utveckla kunskap om organisering av arbete på ett sätt som främjar lärande i vardagens arbetsuppgifter, avslutar hon.
