Folkets röst – ett hot mot demokratin?

Vestlunddagarna 2017 handlade om vikten av att ständigt värna och se över våra demokratiska grundvärderingar och spelregler.

Referat av Kenneth Abrahamsson:

I land efter land växer populistiska rörelser till följd av globaliseringens orättvisa konsekvenser. Komplicerade sammanhang får enkla lösningar som vinner anhängare i demokratiska val. Mänskliga rättigheter sätts på undantag och det resulterar i konflikter som skakar både tillit och trygghet i grunden.

Tillsammans måste vi hitta nya vägar för att bemöta de demagoger som varken bryr sig om fakta eller hyser respekt för andra människor. Det kräver ett arbete över generationsgränser och partiintressen på alla nivåer i samhället. Här spelar inte minst folkbildningen en viktig roll.

Vestlunddagarna 2017 anordnades av Föreningen för Folkbildningsforskning i samarbete med NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) och Tollare folkhögskola. Konferensen samlade ett
nittiotal deltagare och genomfördes 23–24 mars på Tollare folkhögskola i Nacka.

Demokratin och grundlagen

Den inledande föreläsningen under Vestlunddagarna 2017 hölls av Agneta Stark. Hon är docent i företagsekonomi, har varit en av initiativtagarna till nätverket Stödstrumporna och har som aktiv genusforskare bl.a. varit verksam som gästprofessor inom och ansvarig för Tema Genus vid
Linköpings universitet. År 2004 utnämndes hon till hedersdoktor vid Karlstads universitet och åren 2004–10 var hon rektor för Högskolan Dalarna. Hon har ofta bidragit i samhällsdebatten med inlägg i
demokratirelaterade frågor, på senare tid bl.a. som kolumnist i tidningen ETC.

I en spalt i ETC tog hon sommaren 2016 upp den svenska grundlagen, dess oavvisliga förutsättning för demokrati och mänskliga rättigheter i vårt land och vikten och värdet av dess förankring i det medborgerliga medvetandet. Hon pläderade för nödvändigheten av en betydligt större och mer spridd kännedom och kunskap i vår tid om den svenska grundlagen än vad som är fallet. Detta tema var Agneta Stark ombedd att utveckla för och med deltagarna på Vestlunddagarna.

Först gjorde Agneta Stark en kort genomgång av Sveriges fyra grundlagar: Regeringsformen från 1809 (RF, ändrad 1974), Successionsordningen från 1810 (SO, ändrad 1979), Tryckfrihetsförordningen från 1766 (TF, ändrad 1949) samt Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 (YFL). Hon satte in dessa i ett historiskt och internationellt perspektiv, påpekade att våra grundlagar är svåra att ändra (två på varandra följande riksdagsbeslut med mellanliggande val erfordras) samt att vi i Sverige till skillnad från många andra länder däremot inte har någon överordnad grundlagsdomstol, utan bara ett riksdagen underställt utskott, lagrådet, som granskar i vilket utsträckning vår fortlöpande lagstiftning är förenlig med konstitutionen.

I Regeringsformens 2 kapitel, 2 §, återfinns grunderna i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, och i 1 kapitel, 2 §, återfinns följande portalparagraf:

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor
på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och
utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

Agneta Stark gick igenom och kommenterade denna portalparagraf, bl.a. utifrån möjliga inneboende intressekonflikter, t.ex. mellan barns och föräldrars medborgerliga rättigheter. Hon betonade dock främst dess skarpa skrivning om generellt hänsynstagande till medborgerliga behov, fri- och rättigheter vid politisk maktutövning och myndighetsutövning. Hon gav även andra exempel ur grundlagen på detta, t.ex. att alla medborgare har rätt att fritt röra sig ut och in i landet. Något som exempelvis gäller även återvändande IS-krigare, som alltså enligt konstitutionen inte kan stoppas vid gränsen, och som det därför visar på omedvetenhet om grundlagen när politiska partier föreslår och pläderar för en sådan politik.

Hon betonade vikten av att hålla sig till grundläggande sanningar och fakta i samhällsdebatten och politiken, och gav exempel på grov osaklighet i argumentation och diskussion genom förvanskningar av verkligheten (= s.k. "alternativa fakta"). Dessa skulle med lätthet kunna vederläggas om man gjorde sig besväret att gå till tillgänglig offentlig statistik, men tillåts ofta grassera och därmed underblåsa fördomar i breda kretsar. Exemplen åskådliggjordes tydligt med över tid och rum jämförande tabeller och diagram, som effektivt vederlade en del myter och hotbilder som kommit i svang i debatten beträffande befolkningsutveckling, immigration, födelsetal, barnafödande, generationsfördelning, försörjningskvoter, sysselsättning, könsfördelning, civilstånd och hushållsstorlek.

Slutsats: Demokrati och den yttrandefrihet den ger och erfordrar, kräver att sanningen hålls högt och förutsätter därmed kunskap, vederhäftighet, upplysning och bildning för att komma till sin rätt.

Läs hela referatet av Kenneth Abrahamsson här (pdf, 8.3 MB).

2017-05-18