Ledarskap och verksamhetsutveckling i fokus när Skolchefsinstitutet invigdes
Vilka utmaningar möter skolchefer i sin yrkesroll? Vad innebär det att leda en så komplex verksamhet som skolan? Och hur kan skolchefernas ledarskap stärkas? Det och mycket mer diskuterades när Skolchefsinstitutet invigdes i Jönköping den 2–3 februari.
I Sverige intresserar sig många för en bättre skola, men en viktig grupp glöms ofta bort i diskussionerna – skolcheferna. Skolchefen har flera ansvarsroller att axla: att samverka med kommunpolitikerna, att organisera verksamheten och att leda den övergripande pedagogiska utvecklingen.
Det krävs kontinuerliga satsningar på individens ledarskap och verksamhetsutveckling i en så komplex verksamhet som skolan. Därför fokuserar det nya institutet på skolchefens och huvudmannens arbete, berättade institutets föreståndare, Cecilia Bjursell, inför invigningen.
Initiativtagarna bakom institutet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är Jönköping University, FoU Skola på Kommunförbundet i Skåne och Föreningen för Sveriges skolchefer. I början av februari samlades ett sextiotal skolchefer från olika delar av landet för att vara med på invigningskonferensen med temat "Att leda komplexa verksamheter".
Invigningen öppnades av Håkan Sörman, landshövding i Jönköpings län, som lyfte fram vikten av en stark koppling mellan akademi och praktik.
Ledarskapet är avgörande för hur väl en organisation lyckas. Det behövs ett kvalificerat stöd från akademin för att främja ledarskap och därför tror jag att det här institutet är av betydelse, både symboliskt och i praktiken, inledde han.
Därför behövs ett Skolchefsinstitut
Efter landshövdingens invigningstal tog några av nyckelpersonerna bakom institutet plats på scen. De berättade om bakgrunden till bildande av institutet och om ambitionerna att tillsammans med skolcheferna analysera och kartlägga nuläget så att framtida satsningar kan anpassas utifrån skolchefernas verkliga behov. Först ut var Stephan Rapp, VD och akademisk ledare vid Högskolan för lärande och kommunikation. Han har tidigare arbetat som skolchef och forskar numera inom området. Han ser att det finns ett tydligt behov av satsningar specifikt riktade till skolchefer.
Skolchefer är en väldigt viktig men osynlig grupp. Hur kan vi utveckla det här institutet tillsammans? Det arbetet hoppas jag att vi kan påbörja här idag, sa han.
Även Margareta Serder, vetenskaplig ledare för FoU Skola på Kommunförbundet Skåne, lyfte fram vikten av att samarbeta för att utveckla det nya institutet.
Den starkaste formen av samverkan är genom ett gemensamt lärande, konstaterade hon.
Göran Isberg är ordförande i Föreningen för Sveriges skolchefer. Han lyfte fram behovet av skräddarsydda utbildningar för skolchefer och mer forskning om skolchefens arbete.
Det är viktigt att knyta an de erfarenheter som skolcheferna faktiskt har till forskningen och att sedan sprida den kunskapen vidare, menade han.
Satsar på utbildning, forskning och internationalisering
Det nya institutet har redan påbörjat sitt arbete inom utbildning, forskning och internationalisering. Men det behövs inte bara forskning om skolchefer, utan även forskning av skolchefer. Under konferensen fick deltagarna möjlighet att lyssna till Carina Leffler, förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Bjuv. Hon har valt att doktorera som en del i verksamhetens utveckling och höll en presentation om hur hon kombinerar sin forskarutbildning med ett aktivt yrkesliv.
Vi behöver själva vara en kunskapande profession och vara med och sätta de forskningsfrågor som är viktiga för oss på agendan, betonade hon.
Skolchefsinstitutet hämtar inspiration från sjukvården
Att akademi och praktik tillsammans utvecklar olika verksamheter är inget nytt och som nybildat institut finns det mycket inspiration att hämta från andra områden. Ett framgångsrikt exempel på hur man har bedrivit praktiknära forskning och utbildning inom vården är Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Jönköping Academy är ett samverkanscentrum som bedriver forskning och utbildning inom kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg. En viktig del i deras framgång är just den interaktiva forskningsansatsen, som innebär att forskningsresultat alltid når ut till verksamheterna. Under konferensen fick deltagarna lyssna till Boel Andersson Gäre, barnläkare och professor vid Jönköping Academy, som berättade om hur de byggt upp sitt samverkanscentrum.
Det är viktigt att det finns en koppling mellan den vardagliga verksamheten och forskningen, så att forskningen direkt kan bidra till förändringar och förbättringar, menade Boel Andersson Gäre.
Workshop blir underlag för ny forskning
Så vilka är de största utmaningarna i rollen som skolchef? Efter inledande föreläsningar var det dags för deltagarna att själva vara aktiva under en workshop under ledning av Annika Engström, universitetslektor i arbetsorganisation vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Syftet med workshopen var bland annat att diskutera och problematisera svårigheter med att leda skolverksamhet och att identifiera problemområden som skolchefen upplever. Skolcheferna fick skriva ner olika utmaningar de handskas med och dessa sammanställdes och kategoriserades sedan för fortsatta diskussioner dagen därpå. Exempel på några teman som utkristalliserades var "subgrupper inom organisationen", "statlig kontra lokal styrning" och "organisationsutveckling kontra pedagogisk utveckling". Inom dessa teman lyftes frågor som: Hur leder skolchefen en organisation med grupper som drar åt olika håll? Borde skolchefsrollen regleras juridiskt? Och hur ofta och i vilka sammanhang är det viktigt för skolchefen att levandegöra och kommunicera kommunens skolvision? Diskussionerna från konferensen kommer att utgöra ett underlag för framtida forskningsstudier.
Institutets första rapport lanserades
Konferensen avslutades av Skolchefsinstitutets föreståndare, Cecilia Bjursell. Hon talade om fördelarna med samskapande ledarskap. Institutet passade också på att lansera rapporten "Skolans juridifiering – Ett skolchefsperspektiv" som är skriven av Stephan Rapp och Peter Skoglund. Rapporten är den första i institutets forskningsserie som från olika perspektiv kommer att belysa skolchefernas uppdrag och roller.
