Sverige – ett utvecklingsland?
Vad händer om vi ser Sverige som ett land i behov av utvecklingsinsatser för en bättre framtid? På vilka sätt kan forskare, volontärer och aktivister av olika slag bidra inom landets gränser? Det finns förmodligen en hel del som skulle kunna göras för att stärka samhället.
Marta Gregorčič är doktor i sociologi vid University of Ljubljana i Slovenien. Under ELOA-konferensen den 17–19 november i Wroclaw höll hon en presentation som gjorde ett mycket starkt intryck. I presentationen lyfte hon fram att lärdomar från globalt aktivistarbete kan komma till nytta även i Europa. Aktivistarbete handlar om att motverka missförhållanden och påverka förändring. Det satte ljuset på att vi kan behöva förändra saker även i Sverige med tanke på de ökade klyftor vi ser i samhället.
Kombinerar praktiska lärdomar med Freires idéer
Marta Gregorčič ägnade sin keynote-presentation åt att tala om hur hon använt sina teoretiska och praktiska lärdomar från aktivistarbete i Sydamerika i sitt eget land Slovenien. Under presentationen blev det tydligt att det i Europa finns många bortglömda områden och grupper med människor som kan dra nytta av att delta i självständighetsprocesser.
Marta Gregorčič har en unik förmåga att kombinera teoretiska insikter med konkreta insatser. Tidigare har hon arbetat med åsidosatta och underordnade samhällsgrupper i länder som Indien, Venezuela, Mexico och Honduras. Paulo Freires idéer att bekämpa fattigdom med utbildning och ökad medvetenhet har inspirerat henne att stödja framväxten av demokratiska processer, alternativa ekonomier och att skapa system för hälsa, kultur, ekonomi och utbildning. Det här sker genom processer där samhällsgemenskaper hittar vägar för att bli självbestämmande och självständiga.
Trots att Marta Gregorčič har varit med om många stora och små förändringsprocesser för att överkomma fattigdom genom hållbara och långsiktiga insatser, så var hennes senaste insats speciell. Den handlade nämligen om ett projekt i Slovenien.
Det var väldigt speciellt att få tillämpa mina teorier och mina aktivistkunskaper i mitt eget land, sa Marta Gregorčič under sin presentation.
”The Urban Furrows” vill skapa kreativ kraft i samhället
I Slovenien finns, precis som i många andra europeiska länder, ökande klyftor mellan växande tätorter och landsbygd som präglas av uppgivenhet. Maribor är ett av de ställen som efter den ekonomiska, politiska och kulturella kollapsen präglas av en negativ och desillusionerad stämning. I detta område har Gregorčič varit en av de centrala drivkrafterna bakom projektet "The Urban Furrows".
"The Urban Furrows" är ett EU-program där ett forskarteam använder sig av metoder från militant forskning och tillsammans med civilsamhället har de arbetat med att hitta metoder och arbetssätt som ska ge nya perspektiv. Det främsta målet har varit att skapa en kreativ kraft i samhället. Som ett exempel kan nämnas att Slovenien i princip inte längre hade en egen grönsaksproduktion och därmed blev beroende av vad andra länder erbjöd. Det resulterade i att de fick dyr mat med dålig kvalitet. Ett projekt har därför handlat om att starta ett jordbrukskollektiv för att erbjuda lokalt framtagen mat.
Det finns stor potential i möten där aktivism, samhällsgemenskaper och lärande samspelar för att hitta nya vägar framåt, sa Marta Gregorčič för att summera sina erfarenheter.
ELOA-konferensen 2016 hölls vid universitet i Wroclaw, Polen. Arrangörerna, med Małgorzata Malec Rawiński i spetsen, bjöd på en intellektuellt och kulturellt givande sammankomst. Nästa år hålls ELOA-konferensen i England.
