Samverkan, samarbete och samproduktion på HSS 2015
Samverkan är nyckeln till att svenska lärosäten ska kunna bli internationellt konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer. Hur detta ska ske diskuterades på konferensen Högskola och Samhälle i Samverkan (HSS 2015) den 28-29 maj i Kalmar.
De senaste åren har trycket på samverkan i utbildning ökat kraftigt. Det finns stora behov av att integrera forskning, utbildning och omgivande samhälle för att skapa ett nytt kunskapskontrakt som tilltalar olika intressenter: studenter, näringsliv, beslutsfattare, offentlighet och akademi.
HSS-konferensen inleddes av Lasse Berg, författare, som slog fast att samarbete har skapat förutsättningar för människans överlevnad genom tiderna. Detta accepterades av alla medan diskussionen tog fart när KK-stiftelsens Ulf Hall stack ut hakan och ifrågasatte varför medel till lärosäten fördelas utifrån tradition snarare än utifrån prestation.
Mats Benner, forskare vid Lunds universitet, har i en intervju diskuterat hur det har skett en försvagning av svenska lärosäten sedan 1990-talet då det uppstod en klyfta mellan forskning och utbildning som sedan har växt. Som moderator för ett soffsamtal på HSS 2015 hade han möjlighet att sätta press på de ledande personer som var inbjudna för att diskutera värdering och finansiering av samverkan. Benner inledde diskussionen med att ställa frågan:
Vad håller dig vaken på nätterna? Vad är det som driver utvecklingen just nu?
Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet och värd för konferensen,
menade att det inte handlar om några akuta frågor som måste lösas på
kort sikt utan att det istället är ett kontinuerligt arbete med att hel tiden utveckla verksamheten. Maria Landgren, chefsstrateg på Vinnova,
påpekade att det skett en förflyttning från att handla till att skapa
strukturer för handling.
Sverige har en tradition av att samverka om man ser på historiska uppgörelser mellan olika parter och hur stora satsningar tidigare har varit förankrade i breda skikt i samhället. Nu står vi stilla, sa Landgren.
Benner arbetade vidare utifrån detta påstående genom att ställa en fråga till forskningsfinansiärerna:
Varför utesluter vi idag det levande samtalet i samhället och istället ska allt kokas ner till en utlysning?
Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet, menade att det ena inte utesluter det andra. Han påpekade också att samtidigt som grundforskning, tillämpad forskning och samverkan hör ihop, måste det finnas respekt för att det tar i genomsnitt 20 år från grundforskning till genomslag av resultat.
Ett annat område som diskuterades för att stärka samverkan var vilka de övergripande målen ska vara och hur det svenska utbildningslandskapet ska se ut. Stephen Hwang kritiserade nationella modeller för att vara alltför fyrkantiga för att passa enskilda lärosätens situationer. Även Lennart Werner, områdesansvarig för högskole- och universitetsfrågor i Regionförbundet i Kalmar län, resonerade kring det regionalas betydelse och behovet av att anpassa forskning och utbildning till regionala frågor.
Vi behöver ett mer diversifierat uppdrag, konstaterade Madelene Sandström, VD på KK-stiftelsen.
Efter första dagens intensiva förmiddag fortsatte viktiga och initierade diskussioner om utmaningar för samverkan i framtidens kunskapsmiljöer. Syftet med konferensen är att samla näringsliv, offentlighet och akademi för att stärka utbytet mellan parterna och behandla frågor kring samverkan. Linnéuniversitetet var värd för konferensen.
"Vi måste gå från ord till handling gällande det livslånga lärandet", sa Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Margareta Norell Bergendahl från KTH berättar om projektet KLOSS - kunskap och lärande om strategisk samverkan.
SIRA, ett nätverk för forskning i samverkan, höll tillsammans med systerföreningen SPARC ett forskningsspår (pdf, 498.5 kB) på HSS-konferensen.
