Månadens forskarintervju Fredrik Sandberg

I månadens forskarintervju får ni träffa Fredrik Sandberg som är fil.dr. i pedagogik och postdoktor vid Linköpings universitet. Idag är han bland annat delaktig i ett forskningsprojekt om medborgarskap och vuxenutbildning.

Vad handlar din forskning om?

Det har varierat en del genom åren. Jag började med ett intresse för fritidens och ungdomars lärande. Sedan gled jag över till att forska om vuxnas lärande och framförallt det som kallas för validering eller bedömning och erkännande av tidigare lärande. Idag är jag involverad som postdoktor i ett forskningsprojekt om medborgarskap och vuxenutbildning. På min hemsida kan ni se lite mer av vad jag hittat på de senaste åren.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

När man forskar om vuxnas lärande är begreppet oundvikligt. I vår tid har det styrt mycket över vårt sätt att tänka kring hur vuxna lär och vad syftet med deras lärande bör vara. Men det är också relevant för en diskussion kring fritidens lärande. I detta sammanhang ser vi hur lärande inte bara är livslångt utan också livsvitt. Möjligheten att lära finns potentiellt överallt och spänner över en individs hela livscykel. Lite skrämmande egentligen. Ibland kan man undra om man aldrig får vara ifred från allt lärande. I min avhandling analyserade jag en valideringsprocess för vårdbiträden. Validering kan ses som ännu ett stadium i utvecklingen om idén om det livslånga lärandet. Nu siktar inte lärandet bara framåt, utan också tillbaka på det som individen lärt sig, men som inte dokumenterats. Alltså framåt, bakåt, på längden och på bredden.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

I vår tid har vi sett en mer prekär arbetsmarknad växa fram och många, ofta unga vuxna är arbetslösa eller jobbar som timanställda. Detta verkar påverka vilka som läser vuxenutbildning, till exempel folkhögskola och komvux. I det forskningsprojekt, som jag för tillfället är delaktig i, framkommer en ganska mörk bild av, ofta unga vuxnas erfarenheter och många är nästintill tvingade att studera. Frågan är vilken roll vuxenutbildning ska ha i ett samhälle där unga vuxna söker sig dit på grund av att de inte klarar sig på arbetsmarknaden och i samhället?

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Som sociologiskt inriktad pedagogisk forskare är min förhoppning bland annat att praktiker ska få verktyg att djupare förstå det nutida samhället och hur det påverkar det pedagogiska sammanhang de verkar i. När man är i en lärandesituation som student finns det en anledning till varför man är där. Vi kan ta vårt nuvarande forskningsprojekt som exempel. Studenterna är överlag positiva till att studera på komvux, men vi ser i vår analys att många av dem mer eller mindre hamnat där för att de misslyckats på gymnasiet, på grund av arbetslöshet eller för att de varit tvungna att jobba på en mycket osäker arbetsmarknad. Det har således inte varit ett helt frivilligt val. Som verksam i vuxenutbildningen är det viktigt att förstå bakgrunden till varför studenter väljer vuxenutbildning. Med en sådan förståelse kan man sedan fundera över sin egen roll som lärare. Kanske kan det också utveckla sättet man undervisar på med en sådan förståelse?

Vad skulle du rekommendera för att man ska lyckas med sitt livslånga lärande?

Födas in i en övre medelklassfamilj. Då blir du uppfostrad med det självförtroende som krävs för att lyckas med ditt livslånga lärande. Ät nyttigt, träna och sov 8 timmar per natt. Är du man är inte det heller en nackdel. Om du inte har dessa förutsättningar kan du förvisso ändå lyckas. Man kommer långt med nyfikenhet och vetgirighet. Men det är viktigt att påpeka att den bakgrund man har påverkar. Är man sociologiskt inriktad utbildningsforskare sitter en sådan analys i ryggmärgen.

2015-04-10