”Forskare säger ibland ’jag tittar på…’ – men det är inte vad en interaktionsforskare gör!”
Det är den 15 maj och Mats Fred, doktorand i statsvetenskap och styrelseledamot i nätverket SIRA, tar emot utanför en av Malmö högskolas lokaler i Västra hamnen. Det är en gammal industrilokal med högt i tak och färgglad inredning. Just idag utgör denna lokal träffpunkten för en workshop om interaktiv forskning.
Ett tjugotal personer tar plats i de gamla biofåtöljerna, som monterats upp fyra och fyra på stora träskivor med hjul. Träskivorna har placerats ut så att deltagarna sitter mitt emot varandra, bekvämt tillbakalutade – ett arrangemang som andas interaktion. Charlotte Persson, även hon styrelseledamot i SIRA, går igenom programmet för dagen. Sedan lämnar hon ordet till deltagarna, som var och en får presentera sig. Det är en spännande blandning av människor och flera av dem kommer att hålla en presentation senare under dagen.
Demokrati och oönskade forskningsresultat
Först ut på programmet är Ewa Gunnarsson, som är professor i ämnet människa-maskin ur ett genusperspektiv. Ewa inleder med att ge en historisk tillbakablick på den interaktionsinriktade forskningen och ger exempel på hur olika forskningsfält, som länge delat intresset för interaktion, sällan möts idag. Presentationen handlar också om det faktum att forskare ofta får ett tolkningsföreträde när de ska samverka med civilsamhället, något som kan uppfattas som ett demokratiproblem.
Efter Ewa är det dags för Britt Marie Söderberg Torstensson att prata om kvinnors deltagande i arbetslivet. Britt-Marie är ordförande i Winnet Sverige, en ideell organisation som arbetar med att synliggöra och öka kunskapen om kvinnors deltagande i samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. Frågan hennes presentation kretsar kring är vilken betydelse den ideella sektorn har i interaktiva forskningsprojekt inom regional tillväxt och utveckling.
Vad innebär det för en organisation som har i uppdrag att arbeta för kvinnors entreprenörskap, när en forskningsstudie hävdar att det är bättre med anställning än eget företagande för kvinnor? frågar en av deltagarna i publiken efter presentationen.
Denna fråga leder in på en på en spännande diskussion om ”oönskade resultat” i forskningen och vad det är för samhällsproblem vi tänker oss att företag kan lösa och vad som måste lösas av andra institutioner.
Olika roller i samverkan och ”mode 3”
Är detta verkligen är de intressanta dimensionerna? Var finns delaktighet och interaktivitet i modellen? frågar sig slutligen en av deltagarna.
Dagens andra omgång av presentationer inleds av Magnus Johansson, som är doktor i pedagogik. Han går fram till en whiteboard-tavla och målar en modell med två axlar och fyra fält. Den ska beskriva olika roller i samverkan. På den horisontella axeln skriver han ”text” längst ut till vänster och ”tal” längst ut till höger. På den horisontella axeln skriver han ”kritiker” högst upp och ”pragmatiker” längst ner. I de fyra fälten fyller han i ”aktionsforskare”, ”följeforskare”, ”aktivist” och ”konsult”.
Modellen väcker flera reaktioner. En av invändningarna mot modellen är
att den placerar aktionsforskarrollen i en alltför traditionell
forskarroll. En annan invändning handlar om att det inte finns någon
motsättning mellan att vara pragmatisk och vetenskaplig.
Sedan är det dags för Erik Lindhult, forskare inom innovation och entreprenörskap, att ta plats vid whiteboard-tavlan. Han pratar om olika sätt att producera kunskap på och var man kan placera in den interaktiva forskningen i denna kunskapsproduktion.
Utgångspunkten är att vi behöver ett tredje sätt att se på hur kunskap produceras – något som ibland kallas ”mode 3”, menar han.
Erik förklarar att ”Mode 1” handlar om den fria forskaren och grundforskning. ”Mode 2” handlar om problemorienterad forskning, som ofta bedrivs tillsammans med andra. Idén med ”mode 3” är att skapa ett ”eget mode” där man kan placera in det som interaktiva forskare arbetar med. Erik tar också upp förutsättningarna för ”mode 3” och beskriver hur den interaktiva forskningen kan samproducera kunskap, som både skapar vetenskapligt och praktiskt värde och bidrar till en demokratisering av forskningen.
Kunskapsallianser och kunskapskonflikter
Efter lunch är det dags för Mikael Stigendal att hålla en kort presentation om kunskapsallianser. Mikael förklarar att kunskapsallianser kräver en särskild kunskapssyn, som innebär att man erkänner olika sorters kunskap. Olika kunskaper ställer olika villkor och kunskapsallianser handlar om att utveckla gemensamma arenor där dessa kan samverka.
Idag premieras ofta faktakunskap och det råder en slags kvantitetskunskapssyn i samhället. Detta går på tvärs mot vad man exempelvis deklarerar i läroplanen för grundskolan där fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet förespråkas.
Efter detta håller Margareta Melin, doktor i journalistik, en presentation om kunskapens mellanrum – om forskningscirklar och överlappningar mellan teori och praktik. Hon berättar om kunskapskonflikter där ideal möter verklighet och om att det finns en stor drivkraft att överbrygga teori och praktik.
Att tänka, forska och skriva interaktionistiskt
Dagen avrundas av Daniel Eriksson, gästprofessor inom ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Diskussionen handlar om att tänka, forska och skriva interaktionistiskt.
Forskare säger ibland – ”jag tittar på”… Men det är inte vad en interaktionsforskare gör, menar Daniel.
Interaktionsforskning handlar inte om att en enskild forskare observerar, utan om att samverka och utveckla ny kunskap i nära samspel med praktisk verksamhet. Här kan SIRA spela en viktig roll, menar många av deltagarna – att förändra den etablerade synen på kunskap och arbeta för att kunskap är något som produceras gemensamt av forskare och praktiker.
Vad är Sira?
SIRA står för Swedish Interactive Research Association och är en förening för interaktiv forskning.
Föreningens medlemmar intresserar sig för frågor om forskningsmetoder som rör organisatoriska och sociala utvecklings- och förnyelseprocesser i samhället.
Alla som är intresserade av interaktiva forskningsmetoder är välkomna som nya medlemmar. Medlemskapet är kostnadsfritt.
Mer info om hur du gör för att bli medlem hittar du här.
Mer om workshopen
Vill du veta mer om vad som diskuterades under workshopen den 15 maj?
Läs Mats Freds sammanfattning från dagen (pdf, 485.6 kB).
