"Vi måste demokratisera demokratin
Gösta Vestlund, Petter och Alice Bah Kuhnke. Det är bara några av flera spännande namn jag hittar när jag ögnar igenom konferensprogrammet framför mig. Det här kan inte bli annat än bra, tänker jag och hälsar på mina bordskamrater.
Det gemytliga sorlet i salen tystnar när det knastrar till i mikrofonen längst fram i salen. Mats Bernerstedt, ordförande i Föreningen för folkbildningsforskning, hälsar oss välkomna till Vestlunddagarna 2014. Solen skiner och vi befinner oss på Tollare folkhögskola och sitter gruppvis utplacerade i en lokal som riktigt andas folkbildning. Väggarna pryds av målningar, i ena hörnet står en flygel och längst fram finns en liten scen.
Vad är folkbildning för dig? frågar Karen Austin och jag släpper målningen av en längdskidåkare med blicken och riktar uppmärksamheten framåt igen.
Karen är programvärd för Vestlunddagarna 2014 och innan hon introducerar dagens första föreläsare, skickar hon runt mikrofonen mellan deltagarna. Folkbildning är livslångt lärande! säger någon. Folkbildning är ett verktyg för integration! säger en annan. Folkbildning är livet! säger en tredje. Efter publikens inledande ord är jag beredd att säga upp mig och söka en kurs på folkhögskola. Jag har känt det förr i liknande sammanhang – folkbildningsatmosfären, så medmänsklig och välkomnande; engagemanget, så ärligt och genomgående.
Sociala medier i demokratin
Johnny Lindqvist, expert på ungdomskommunikation och unga och internet, tar plats på scenen och avbryter mina tankar på att säga upp mig. Jag kanske avvaktar ändå. Det är ju trots allt mitt jobb att vara här. Johnnys föreläsning är fartfylld och intressant. Statistik över hur vi använder internet och sociala medier mynnar ut i frågan om vilken möjlighet sociala medier innebär för demokratin. Skapar de verkligen större delaktighet? Johnny menar att en av de demokratiska utmaningarna ligger i att veta var samtalet äger rum och förstå vilka som har möjlighet att delta. En annan utmaning ligger i att lära unga att värdera information i en värld där alla har ett ”sändningstillstånd”.
Fler människor ges möjlighet att vara med, men samtidigt kan sociala medier stänga in människor i sitt eget sammanhang, förklarar Johnny.
Folklig bildning genom hiphopen
Förmiddagen flyger iväg och efter en fantastisk lunch skyndar jag tillbaka till konferenslokalen. Man vill ju inte komma försent, tänker jag, och kommer tjugo minuter för tidigt. I salen står Petter, rapparen ni vet. En aning starstruck glömmer jag bort att hälsa och försöker obemärkt glida ner på min plats. ”Hej”, säger han och tystnaden är bruten. ”Hej”, svarar jag och känner mig lite som en lycklig fjortonåring men gör det ändå – frågar om jag får ta en bild. ”Självklart”, säger han och jag knäpper av några bilder med digitalkameran jag knappt behärskar. ”Jag behöver dem till mitt reportage”, förklarar jag och gör mitt yttersta för att inte framstå som en stalker. Till min hjälp börjar salen fyllas med fler deltagare. Det var inte meningen att komma tjugo minuter för tidigt, jag lovar.
Under en mycket personlig föreläsning berättar Petter om sin motiga skolgång, sin fantastiska mamma och hur Komvux gav honom en andra chans. Han berättar också om sin nya bok ”16 rader” och rappar från sin powerpoint. När det efteråt öppnas upp för frågor och kommentarer tackar en äldre man i publiken Petter genom att läsa upp en egen raptext, som han knåpat ihop under föreläsningen. Jag jublar inombords. Det här är underbart.
Tänkvärd teater
På eftermiddagen tar vi bussen in till ABF-huset i stan. Vi ska få se teater. Det är Göran Sarring och Christian Zell som ska framföra ett stycke baserat på Gene Sharps bok ”From Dictatorship to democracy”. Föreställningen är tankeväckande och när skådespelarna tackas med en varm applåd konstaterar jag att jag vill lära mig mer om Sharps idéer.
Vem lagade Adam Smiths middag?
Det är dags för paus inför nästa programpunkt och jag slår mig ner på en bänk ute i entréhallen och försöker sortera alla intryck från dagen. Så mycket intressant på en och samma gång. Så många olika perspektiv på demokratifrågan. Jag ser mig omkring och noterar att det börjar strömma till rejält med folk. Jag är förväntansfull. Det är Katrine Kielos som ska angripa demokratitemat utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Hon är kunnig, skärpt och vass när hon inför en fullsatt sal kritiserar traditionella nationalekonomiska principer och redogör för hur klyftorna i samhället ökar. De en procent rikaste, kontrollerar en tredjedel av de amerikanska förmögenheterna. Hon refererar till Thomas Piketty, en fransk ekonom vars forskning kan förklara varför marknaden inte kan lösa ekonomisk ojämlikhet. Hon berättar också om sin egen bok ”Det enda könet”, om manligheten som utgångspunkt för ekonomiska principer. Den engelska översättningen har titeln ”Who cooked Adam Smith’s dinner?” och det är också denna fråga som knyter ihop Katrines intressanta föreläsning.
Konferensens första dag börjar gå mot sitt slut och när jag några timmar senare kryper ner i mitt rum ute på Tollare folkhögskola känner jag mig upprymd, nöjd och bildad.
Skönlitteraturens betydelse för demokratin
Även dag två på Vestlunddagarna 2014 ackompanjeras av solsken. Vi sitter i samma lokal som dagen innan, men scenen är nu utsmyckad med barnböcker. Det är Lena Kjersén Edman som har ställt dem där. Lena är litteraturvetare och en av de mest entusiasmerande föreläsare jag hört. Hon pratar om vikten av att läsa för och med barn, om att inte bara lära dem läsa utan också lära dem läsa mellan och under raderna. När hon är klar vill jag läsa varenda barnbok som står uppradad på scenen. Efter Lena tar Bernt Gustavsson vid och fortsätter på samma tema. Han är doktor i idéhistoria och talar om skönlitteraturen som gränsöverskridare, om skönlitteraturen som en indirekt väg till mänsklig erfarenhet och om skönlitteraturens alternativa beskrivning av världen.
Efter denna skönlitterära start på dagen byter vi spår. Nästa föreläsare, Katarzyna Jezierska, är statsvetare och jag lyssnar uppmärksamt när hon berättar om sin forskning. Den liberala demokratins kriterier är för snäva, demokratin behöver breddas och demokrati är en ständigt pågående process är några av utgångspunkterna. Hon presenterar två filosofiska strömningar för demokratiutveckling idag – den deliberativa demokratin enligt Habermas och den agonistiska demokratin enligt Mouffe.
Folkbildningens grand old man och Alice Bah Kuhnke
Så är det äntligen dags för Vestlunddagarnas huvudperson, folkbildaren Gösta Vestlund, att greppa mikrofonen. Fler kameror än någon gång under konferensen kommer fram. Jag förstår att detta är en stor och viktig förebild inom folkbildningen. Jag förstår att han har gjort avtryck. Jag förstår varför han kallats folkbildningens ”grand old man” när han vid 101 års ålder fortfarande är en aktiv samhällsdebattör.
Vi måste demokratisera demokratin, säger han och citerar den tyske sociologen Ulrich Beck. Demokratin måste bli mer emotionell. Vi måste lära oss att lyssna med kraft. Och demokratin måste vara rättvis.
Efter en kort och kärnfull presentation kliver till sist Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, fram för att avsluta Vestlunddagarna 2014. Hon är färgstark, engagerad och oerhört inspirerande. När hon berättar om hur hon bestämde sig för att bli vän med en rasist, att motbevisa fördomar genom vänlighet och faktiskt lyckades känner jag att konferensens cirkel sluts. Vi måste demokratisera demokratin och Alice har redan börjat.
Av: Karolina Boberg
Vestlunddagarna
Den 27-28 mars 2014 genomfördes de första Vestlunddagarna på Tollare folkhögskola i Nacka. De arrangeras med anledning av att Gösta Vestlund, en av vår tids stora folkbildare, fyllde 100 år den 15 juni 2013. Vestlunddagarna ska återkomma varje år.
Läs mer på Föreningen för folkbildningsforsknings hemsida.
Besök även Vestlunddagarnas egen blogg.
