Dialogen i centrum

Metoder för att skapa tid och rum för professionell utveckling var i fokus under Noralf-konferensen i Göteborg.

Den 7:e NORALF-konferensen arrangerades den 19-20 september 2013 av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Årets tema var ”Tid och rum för professionell utveckling - hur kan aktionsforskning möjliggöra social förändring?” Detta tema kretsade kring hur man kan skapa rum för dialog och kollegial handledning för professionell utveckling i en tid då snabba och enkelt mätbara resultat premieras.

En av huvudtalarna var professor Ove Sernhede vid Göteborgs universitet. Han satte den interna utvecklingen i skolan som organisation, i en vidare kontext under rubriken ”Segregationen, skolan och ojämlikhetens nya geografi”. Samtidigt som välståndet har ökat för merparten av befolkningen, så har också de ekonomiska och social klyftorna ökat. Sernhede illustrerade detta bland annat genom att visa förhållandet mellan chefers löner och arbetarlöner i olika tidsperioder. En kvot på 1/27 betyder att en Vd-lön motsvarade 27 arbetarlöner 1950 och 1997. 1980 låg Sverige på en mycket jämlik nivå med en kvot på 1/9. Beräkningar av detta slag kan göras på olika sätt, vilket kan ge andra siffror på kvoterna, men trenden är densamma.

Sernhede har studerat skolor i förorterna och bland annat skrivit böcker som ”Alienation is my nation: hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige” och ”Planet Hiphop : om hiphop som folkbildning och social mobilisering”. Han pekar på att storstäderna är enormt segregerade och arbetslöshet och utanförskap ger återspeglingar även i skolans strukturer.

För ungdomar i utsatta områden kan skolan vara en oas där de får lugn och ro, en andningspaus i ren miljö och mat att äta. Där krävs det helt andra dimensioner för att få till utbildning. Vi måste hitta lösningar som innebär att vi skapar samhällsgemenskap. Det krävs alltså politiska ambitioner, menar Sernhede.

Många kommunala förortsskolor har under det senaste decenniet levt med en situation där mer än hälften av eleverna lämnar skolan utan behörighet till gymnasiet. Det politiska initiativet saknas men i dessa områden pågår mycket aktivitet som har stora likheter med folkbildningens idé. Sernhede avslutade sin föreläsning med att visa en musikvideo som ger uttryck för ungdomarnas egna initiativ och sätt att göra sina röster hörda.

Alla var eniga om att kontexten påverkar skolan som verksamhet. Flera lärare påpekade dock att detta inte är en anledning att ge avkall på sitt eget uppdrag och möjlighet att påverka. Aktionsforskningens metoder och kollegial handledning rymmer stora möjligheter för professionell utveckling som kan integreras i det dagliga arbetet. I flera presentationer illustrerades hur lärarnas utveckling, ofta i projekt tillsammans med elever, gav mervärde åt alla involverade. Genom ett metodiskt och systematiskt utvecklingsarbete som sträcker sig över lång tid förbättrades organisationens måluppfyllelse och lärarna höjde sin egen kompetens markant.

I Norge har en metod införts på skolor för att stödja barns språkutveckling. Gro Dagsvik och Margrethe Tresselt, lärare i Harstad kommun, kände att de inte riktigt fick grepp om barnens kunskapsnivåer när de arbetade med denna metod. Därför startade de ett aktionsforskningsprojekt där de genom studier av sin egen vardag kom fram till ett nytt sätt att arbeta med denna metod genom att ge barnen större utrymme samtidigt som det systematiska i metoden fanns kvar.

Under konferensen presenterades och diskuterades inspirerande projekt och studier. Detta genomfördes i en kollegial anda genom att i dialog reflektera över vad som sagts. Både efter presentationer i mindre grupper och efter huvudtalarna så fanns gott om tid i schemat för att tillsammans utveckla idéer vidare med stöd av erfarna samtalsledare.

Om Noralf

Detta var den 7:e gången som det Nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) och Aktionsforskningskollegiet anordnar NORALF-konferensen. Konferensen är öppen för alla som är intresserade av och arbetar med utveckling av en pedagogisk praktik genom aktionsforskning och aktionslärande, men även utifrån andra ansatser eller metoder. t. ex. forskningscirklar, PBS och kollegahandledning.

BILDTEXT: "Vilken form är det här?", frågar Gro Dagsvik för att demonstrera en metod för språkinlärning som används i Norge.

BILDTEXT: Ove Sernhede påpekade att klassklyftorna i Sverige påverkar utbildningen på så många olika sätt. Det är inte enbart pedagoger som kan eller ska lösa dessa problem.

Klicka här för att se föreläsning med Sernhede från 2012.

2013-10-09