Månadens forskarintervju Christina Chaib
I månadens forskarintervju får ni träffa Christina Chaib, som är docent i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Hennes forskning inom pedagogiken har haft olika fokus men under de senaste åren är det vuxnas villkor för lärande och kompetensutveckling relaterat till arbetslivets pedagogiska villkor som engagerat henne.
Vad handlar din forskning om?
Den forskning som jag har bedrivit under årens lopp har haft olika fokus. Det pedagogiska kunskapsfältet erbjuder många infallsvinklar och perspektiv som berör olika pedagogiska sammanhang för studier. Jag har dock alltid forskat om pedagogiska processer nära de individer som berörs av dem. Närheten till mänskliga beteenden har varit en röd tråd i mitt engagemang i alla år. Genom mitt intresse för specialpedagogiska frågor erbjöds jag en tjänst vid pedagogiska institutionen i Lund direkt efter min grundexamen. Detta intresse ledde mig till att planera forskningsprojekt tillsammans med kollegor vid utbildningsdepartementet i Alger, där jag bodde i drygt två år i mitten på 70-talet.
Vid högskolan i Jönköping fick jag möjlighet att medverka i olika forskningsprojekt som handlade om barns och ungas kulturella uttryck. Forskningen vid högskolan var då i sin linda. Möjligheterna att söka och få medel på regional nivå var gynnsamma. Min avhandling kom så småningom att handla om ungdomars teaterskapande. Intresset för estetiska läroprocesser tillsammans med förståelse för individers olika villkor och möjligheter har alltid följt mig.
Under senare år har vuxna individers villkor för lärande och kompetensutveckling relaterat till arbetslivets pedagogiska villkor engagerat mig. Kunskapslyftet var en nationell satsning som jag medverkade i som utvärderare. Under flera år i början av 2000-talet forskade jag, tillsammans med kollegor, om konsekvenser och upplevelser av den stora nationella satsningen IT i skolan, ITiS. Både lärare och elever ingick i undersökningen, med betoning på lärares erfarenheter och upplevelser av ITiS-satsningen. Ett annat område för forskning om vuxna handlar om validering som är starkt kopplat till yrkesutbildningars uppbyggnad och genomförande. Problematiken kring begrepp och fenomen som teori och praktik, eller skolförlagd och arbetsplatsförlagd undervisning, har jag studerat inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning och nu studerar jag samma problematik på en yrkesutbildning på högskolenivå.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
För mig är inte det livslånga lärande ett intresseområde. Det är en självklarhet och en naturlig del av att vara människa. Det finns väl knappast några tillfällen då man inte lär sig något. Idén om det livslånga lärandet är gammal. Begreppet myntades av den franske filosofen Condorcet redan i slutet av 1700-talet. Det som det livslånga lärandet ytterst handlar om, utifrån mitt perspektiv, är att livet ska vara bra och meningsfullt att leva. Enligt den franske filosofen Lyotards definition av ”vetande” ingår även att utveckla kompetens i att leva! Vi människor ska erbjudas möjligheter att utveckla både oss själva och våra möjligheter att medverka i samhällsbygget och i att fler arenor där demokratiska processer stimuleras skapas. I detta sammanhang vill jag nämna att studiecirklar som erbjudits inom studieförbundens ram har bidragit till denna möjlighet.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
För mig är det viktigt att villkor för vuxnas lärande tas på allvar. Jag är orolig för att det blir populism av forskningsområden som plötsligt blir populära och kanske till och med kommersiella. Det finns många utmaningar inom vuxenutbildningen idag. Jag mår dåligt då jag ser hur den kommunala vuxenutbildningen ”monteras ner”. Sverige har ju under alla år varit fantastiskt på att ta vara på möjligheter att erbjuda utbildning till alla medborgare utifrån var och ens behov. Jag vet att det finns exempel på utbildning för vuxna idag som organiseras på ett sätt som motsäger både forskningsbelägg och lärares mångåriga erfarenheter. Att inte ta individer på allvar och skapa stimulerande läromiljöer, då man vet hur detta görs, är anmärkningsvärt. Det som förenar min syn på hanterandet av både vuxnas lärande och det livslånga lärandet är risken att det blir sönderadministrerat! Den goda idé som en gång uttalats om livslångt lärande kommer att fördunklas av organisatoriska grepp.
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
En sådan fråga får mig direkt att tänka på den uppdelning som vi ofta gör, främst i västvärlden, av kunnande och vetande. Vi refererar till praktik när det gäller kunnande och till teori när det gäller vetande. Praktik och teori kan aldrig särskiljas; de lever i symbios. Det är därför självklart för mig att olika kunskapsformer och deras arenor för utövande, är beroende av vandra och därför vill jag påstå att ”praktiker” kan lära mycket av min forskning. Jag kan ge ett exempel: Jag skrev min avhandling ”Ungdomsteater och personlig utveckling” 1996. Det är många teater- och dramapedagoger som beställt avhandlingen. Den har använts på många olika typer av utbildningar som högskolor, folkhögskolor och studiecirklar. Den har också i hög grad lästs av föräldrar till teaterskapande ungdomar. Trots att det gått 17 år sedan avhandlingen skrevs säljer jag alltjämt en och annan bok, främst till så kallade praktiker.
Hur tror du högre utbildning kommer att gestaltas i framtiden?
Jag är en stor anhängare av en sann bildningstradition som givetvis inkluderar utbildning. Under alla år som jag varit lärare och sedermera forskare har jag erfarit hur villkoren inom akademin ständigt förändrats. Det är inte så att ”det var bättre förr” men med den utveckling som sker idag inom akademin, inte bara nationellt utan även internationellt, finns det många inslag som oroar mig. Jag har inget svar på denna fråga utan vill dela med mig av mitt misstyckte att högre utbildning i dag mer än tidigare styrs utifrån administrativa och ekonomiska villkor vars konsekvenser kan bli ett alltmer krympande utrymme för bildning och kunskapsutveckling.
