Månadens forskarintervju Ulrika Lundh Snis

I månadens forskarintervju får ni träffa Ulrika Lundh Snis, som är doktor i informatik vid Högskolan Väst. Hennes forskning handlar om hur man ser på kompetens inom arbetslivet och hur information om medarbetares kompetens kan dokumenteras och förmedlas via datasystem designade för detta.

Vad handlar din forskning om?

Att förstå om - och i så fall hur - man i organisationer lagrar kompetensinformation om de anställda i IT-system. Och hur denna information sedan används praktiskt i olika situationer av såväl anställda själva som deras chefer. Häri ligger grunden till att kunna förbättra kompetenssystemen. Att få insikter i hur funktionalitet och intelligens för olika kompetensrelaterade beslut ska fördelas mellan å ena sidan det tekniska systemet, å andra sidan den sociala kontext och arbetspraktik där detta används. Detta ger mycket värdefulla bidrag till min forskning.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

För att människor har olika motiv till det livslånga lärandet, ibland är det självklart, ibland inte. I ett arbetsrelaterat sammanhang är det intressant att förstå vilka delar i det livslånga lärandet som kan påverkas, om det är formellt sprunget, eller mer informellt sprunget. En viktig del i det livslånga lärandet är också teknikutvecklingen. Här går det ju så oerhört fort och jag vill gärna veta mer om hur just kunskap om digitaliseringens och IT-användningens möjligheter och hinder anammas av individer och organisationer idag.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig? 

De kan förstås finnas flera olika drivkrafter till det livslånga lärandet hos individer. En alltför enkelriktad diskurs förs idag kring hur dessa motiv är sprungna ur antingen professionella/arbetsrelaterade behov eller ur rent personliga. Vi bedriver idag forskningsprojekt som kan nyansera denna problematik genom att vi har ett sammanhang – och ett system – där individens och organisationens kompetensrelation kan förhandlas och förståelsen för detta kan öka. Relationen mellan system och arbetspraktik är i vårt digitala samhälle extremt svårt att utröna, men det är här komplexiteten – och framför allt variation och dynamik - kan analyseras.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Att det råder olika syn på kompetenshantering i organisationer, på en medarbetarnivå är denna tämligen mogen och avancerad. Allt fler medarbetare agerar kompetent, utifrån sin informerade vardag med snabb och effektiv åtkomst till information och förstås, en ambitiös och professionell inställning till sin arbetsuppgift. Även den mer digitala kompetensen blir allt högre.

Ulrika Lundh Snis, doktor i informatik.
2013-04-08