Vem behöver humaniora?

Under årets bokmässa i Göteborg presenterade Anders Ekström och Sverker Sörlin sin nya debattbok ”Alltings mått – humanistisk kunskap i framtidens samhälle”. I ett samtal med Karin Johannisson, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, fick de svara på frågor om humanioras roll i dagens och framtidens samhälle.

Debatten om humaniora är infekterad och har alltför länge varit låst i två positioner. Antingen talar man om att den humanistiska forskningen och undervisningen är i kris, eller så talar man om att den är oviktig. Detta är en schablonbild av humaniora, menade Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, när de presenterade sin nya bok.

Bilden av att den humanistiska forskningen skulle befinna sig i kris är alltså en bild som Sverker Sörlin och Anders Ekström inte helt håller med om. En av ambitionerna med den nya boken är därför att etablera en annan verklighetsbild som utgångspunkt för diskussionen kring humanioras värde. Bland annat blickar de bakåt för att visa på att humaniora är ett område som historiskt sett expanderat.

Det finns väldigt många fler humanister idag och det finns en mycket högre teoretisk medvetenhet. Samtidigt har humaniora i relativa termer sjunkit tillbaka. Det finns liksom två perspektiv på samma gång: samtidigt som humaniora växer och uträttar mycket mer på högre nivå än tidigare, så växer annat ännu mycket snabbare, till exempel ekonomi, naturvetenskap och teknik, förklarar Sverker Sörlin.

Även med bokens titel ”Alltings mått” vill de associera åt två olika håll för att beskriva var den humanistiska kunskapen befinner sig idag. Å ena sidan vill de föra tankarna tillbaka till den grekiske filosofen och retorikern Protagoras, som menade att människan är det givna måttet i diskussionen om vad som är värdefullt i samhället och kulturen i stort. Å andra sidan vill de med ”mått” lyfta fram den mätningskultur som de anser präglar dagens samhälle i allt större utsträckning.

Spänningen däremellan fångar upp den situation som den humanistiska kunskapen befinner sig i idag, säger Anders Ekström.

I samtalet med Karin Johannisson resonerar författarna också kring orsakerna till den schablonbild av humaniora som dominerar debatten idag och som förklaring anger de två tystnader: deras egna tystnad och forskningspolitikens tystnad.

Läs hela reportaget här (pdf, 93.5 kB).

Sverker Sörlin och Anders Ekström diskuterar sin nya bok med Karin Johannisson.
2012-12-12