Månadens forskarintervju Per-Erik Ellström

I månadens forskarintervju får ni träffa Per-Erik Ellström, som är professor i pedagogik vid Linköpings universitet och forskningsledare inom och biträdande föreståndare för HELIX VINN Excellence Centre.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning har över åren utvecklats längs några olika, men besläktade spår. Ett centralt spår har varit vuxnas lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Fokus har i flera studier varit att analysera och få kunskap om vad som kännetecknar en god och utvecklande arbetsplats. Det vill säga hur arbetet och arbetsplatsen kan utformas på ett sätt som främjar både individens utveckling och en effektiv verksamhet. Att utveckla individers nyfikenhet, kreativitet och kritiska tänkande är kanske viktigare idag än någonsin tidigare. Detta inte minst med tanke på arbetslivets ökande komplexitet, den allt snabbare kunskapsutvecklingen och det ökande kunskapsberoendet i alltfler verksamheter.

I detta sammanhang har jag också intresserat mig för effekter av satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet, och hur man kan organisera för och leda framgångsrika utvecklingssatsningar. Hållbara effekter av kompetensutveckling uppstår inte med automatik. Många satsningar följs inte upp och kopplas inte till ett fortsatt lärande i vardagen. När så inte sker är sannolikheten stor att de avsedda effekterna uteblir både för deltagande individer och för verksamheten.

Ett annat spår gäller förändringsarbete och utvecklingsprocesser i organisationer, och vad som krävs för att nå framgång med förändringsarbete. Studier tyder på att uppemot 60-70 procent av utvecklingsprojekt i organisationer misslyckas i betydelsen att de inte når uppställda mål eller inte leder till mer långsiktiga effekter i verksamheten. Min och andras forskning pekar i detta sammanhang på begränsningarna med planeringsdrivna, lineära modeller för förändring. Istället har vi kunnat visa på vinster med att satsa på delaktighet, utvecklingsstöd och lärande som en integrerad aspekt av förändringsarbete i organisationer.

Ytterligare frågor som jag behandlat och återkommit till i min forskning handlar om utvärdering av utbildning och andra typer av utvecklingsinsatser, samt om användning av forskningsbaserad kunskap – då bland annat med koppling till evidensbaserad praktik och praktikbaserade innovationsprocesser. Även i dessa sammanhang kretsar min forskning kring den roll och betydelse som lärande har och kan ha i denna typ av processer.

Vad gäller empirisk inriktning så har jag bedrivit forskning inom en rad olika typer av verksamheter, inklusive industriföretag – både större, mindre och medelstora; kommunala verksamheter, bland annat äldreomsorg och socialtjänst; hälso- och sjukvård samt inom skola och formell vuxenutbildning.

Teoretiskt har jag utgått en hel del från organisationspsykologisk forskning om lärande, problemlösning och utvecklingsprocesser på individ-, grupp- och organisationsnivå – detta har varit naturligt eftersom jag är utbildad psykolog, och började min forskning inom psykologin. Jag har också i hög grad arbetat utifrån samhällsvetenskaplig forskning och teori om organisationer och organisering samt pedagogisk forskning om undervisnings- och utbildningsprocesser.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

I en mening är det ju så som talesättet säger nämligen att vi lär så länge vi lever. Detta kontinuerliga lärande behöver dock inte innebära en utveckling av individen – ett växande – utan kan tvärtom innebära en anpassning till ogynnsamma levnadsbetingelser, dvs. ett negativt lärande. Den pedagogiskt intressanta frågan blir ju då hur vi kan arrangera villkor för lärande som verkligen innebär en utveckling av individens kunskaper, kompetens eller personlighet. Ur detta perspektiv blir då det livslånga lärandet en fråga om ett samspel mellan olika former av formell utbildning och ett informellt lärande i både vardagen och i arbetslivet.

Man har ofta närmat sig frågan om hur livslångt lärande kan främjas som en fråga om organisering av samhällets vuxenutbildning. För egen del är jag övertygad om att arbetslivet kan ha en nyckelroll för det livslånga lärandet – något som dock tyvärr inte uppmärksammats i tillräcklig grad. Det är nämligen för många människor genom jobbet som de kan få möjlighet att på nytt delta i utbildning eller andra lärandeaktiviteter efter avslutad skolgång. Detta visar sig också för många vara en kick för fortsatt lärande också utanför arbetet. En effekt av lärande i arbetslivet är också att även personer med kort formell utbildningsbakgrund, som vanligen kan vara svåra att motivera för vidareutbildning, kan få smak på läraktiviteter och bli nyfikna på att lära sig ännu mer.

Läs hela intervjun med Per-Erik här (pdf, 133.2 kB).

Per-Erik Ellström, professor i pedagogik.
2012-12-10