Kriminalvårdens vuxenutbildning

Kriminalvården erbjuder sina klienter utbildning i en miljö som präglas av starka restriktioner. Detta påverkar genomförandet i stor utsträckning. Utbildning ett viktigt verktyg för att minska återfall i brottslighet, men det pedagogiska uppdraget måste vara tydligt. En som har funderat mycket på det här är Lena Axelsson, klientutbildningsansvarig inom Kriminalvården.

Kriminalvården har ett dubbelt uppdrag – den ska verkställa straff och den ska vidta åtgärder som bidrar till minskade återfall. För en intagen klient på en anstalt ingår arbetsplikt, och utbildning kan vara en del av denna arbetsplikt. Det finns dock ingen rätt till utbildning på anstalt, utan det är kriminalvården som själva har tagit initiativ till att erbjuda utbildning eftersom de ser positiva effekter av detta genom att det stöder uppdraget att vidta åtgärder som bidrar till minskade återfall i brottslighet. En paradox är dock att det ofta är de individer som har lägst utbildningsnivå som säger nej till fortsatt utbildning.

Kriminalvården bedriver sedan 2008 vuxenutbildning i egen regi och med anställda lärare. Undervisningen sker på plats eller på distans via lärcentrum som finns på varje anstalt. Distansutbildning ger ökat utbud av kurser eftersom läraren på ett lärcentrum arbetar gentemot studerande på alla anstalter. Det är alltså ett sätt att erbjuda individualiserad utbildning. Klienterna flyttar dessutom mellan anstalterna och genom distansnätverket kan de fortsätta ha kontakt med sin lärare. Totalt erbjuds ett 100-tal olika kurser i hela Sverige och dessa ges utifrån enskilda individers intresse. Alla lärcentra är bemannade med behöriga lärare som har tre olika roller:

• Läraren undervisar lokalt i sitt ämne
• Läraren undervisar på distans i sitt ämne
• Läraren fungerar som allmänpedagogiskt stöd på det lärcentra där man är anställd

Utbildning av vuxna ska ske under förutsättningar som fungerar för vuxna. En viktig aspekt är att organisationen behöver anpassa sig efter individen, och inte tvärt om. Det blir helt felaktigt att ta avstamp i ungdomsskolan som förebild. Jämfört med vuxenutbildning i det civila samhället har vuxenutbildningen i kriminalvården än mer specifika förutsättningar beroende på den begränsade miljön, säkerhetsvillkor etc. En stor andel intagna har låg utbildningsnivå, ungefär hälften har högst grundskolenivå. Det är också vanligt med koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter.

Flexibla antagningstider till den kommunala vuxenutbildningen är av yttersta vikt. Frigivningen av en klient är den mest sårbara punkten för den som har varit dömd eftersom det uppstår osäkerhet kring vad som väntar utanför murarna. Finns det inget som väntar är det lätt att återgå till gamla vanor och vänskapskretsar. Även väntetider på en månad kan vara förödande eftersom klienten på denna tid hinner återknyta gamla bekantskaper. Om individen istället hade bostad och arbete eller en påbörjad utbildning som fortsatte efter frigivning skulle detta kunna stödja nya vanor.

Ett annat utvecklingsområde för vuxenutbildning att arbeta med är själva lärarutbildningen. Det finns idag inte någon lärarutbildning med inriktning mot vuxenutbildning. Användningen av IT som ett pedagogiskt verktyg, distanspedagogik och specialpedagogik som utgår från vuxna är exempel där lärarstudenter inte får tillräckligt med träning. Det kan också finns en stor mental distans mellan lärare och vuxna studerande. Lärare har oftast positiv erfarenhet från skolan, har lång utbildning själv och stort intresse för lärande. I mötet med den som är lågutbildad, har negativa erfarenheter från skoltiden och saknar motivation och intresse för lärande, kan det uppstå kulturkollisioner. Läraren kan säga att de studerande ska lyssna på ett speciellt program på P1 och diskutera detta och mötas av oförståelse: P1 – vad är det?

Lena Axelsson betonar också hur viktigt det är att arbeta med förhållningssätt inom Kriminalvården och att diskutera vilken syn man har på vuxnas lärande och den vuxne studeranden. I kriminalvården stöter de ofta på personer som har negativa erfarenheter och dåliga minnen av sin tidigare skolgång. Då handlar det om att bygga miljöer som inte väcker negativa minnen. En viktig detalj i detta arbete är hur ord används. Ord som ”elev” och ”skola” kan ge felaktiga bilder av verksamheten. Begreppet elev associeras ofta med barn och ett passivt förhållningssätt och skola ger vanligen minnesbilder av själva byggnaden där man gick i grundskola. Axelsson påpekar att de istället har valt att benämna deltagarna som studerande och lokalerna för lärcentrum. Valet av begreppet lärcentra är både för att komma bort från gamla associationer till skolbyggnaden men också för att underlätta återinträdet i samhället, eftersom vuxenutbildning ofta sker via lärcentra i kommunerna.

Lena Axelsson berättar hur Kriminalvården har hittat lösningar på många frågor. Samtidigt återstår det flera områden att arbeta vidare med i framtiden. Det handlar till exempel om att arbeta vidare med frågor kring hur teknik och Internet kan användas på ett säkert sätt i den pedagogiska verksamheten. Några anstalter har utvecklat kompetensbeskrivningar för att dokumentera det informella lärande som sker i verkstäder på anstalterna. Att i framtiden söka medarbetare med dubbel kompetens, som produktionsledare och som yrkeslärare, kan vara ett sätt att utveckla lärande i arbete. Slutligen efterlyser hon mer litteratur skriven för målgruppen vuxna i utbildning och mer forskning på området vuxnas lärande generellt och vuxnas lärande i kriminalvården specifikt.

Lena Axelsson, klientutbildningsansvarig i Kriminalvården.

Lena Axelsson är utbildad lärare och kände tidigt att det var inom vuxenutbildningen som hon hörde hemma. Hennes ämnesområden är svenska, franska och svenska som andraspråk. Från läraryrket gick hon sedan vidare till att arbeta som rektor och hon har även varit verksam i CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande, som verkade inom statlig vuxenutbildning under flexibla utbildningsformer (centrat avvecklades 2008). Det är hennes övertygelse att den flexibla studieformen passar väl för vuxna i utbildning.

Idag är Axelsson klientutbildningsansvarig i Kriminalvården. Dessutom ingår hon som svensk representant i Nordisk nettverk for fengselsundervisningen som är ett av fyra expertnätverk inom NVL. Dessa expertnätverk har kompetensskapande och policyutvecklande uppdrag. Axelsson är vidare ordförande i EPEA, European Prison Education Association, en europeisk organisation för utbildning i fängelser. EPEA har erkänd status som deltagare i Europarådets Commission of Human Rights och Commission of Education and Culture.

Internet förbjudet

Av säkerhetsskäl får intagna ej använda Internet och ha kontakt med andra över nätverk. Distansundervisningen i kriminalvården sker via ett eget intranät där den studerande och läraren har direktkontakt med varandra. Säkerhetsnivån på anstalten påverkar vad man kan göra och på öppna anstalter pågår ett försök att arbeta med godkända Internetsidor för informationssökning.