Månadens forskarintervju Helene Ahl

Helene Ahl är professor i företagsekonomi med inriktning på lärande och genus. Hon är verksam i Encell och forskningsledare för forskningsmiljön Livslångt Lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning har sitt ursprung i att det finns så många saker i samhället som jag undrar över. Men varför är det på det här viset? Det mesta jag har skrivit har kommit att handla om att problematisera genus, eller föreställningar om manligt och kvinnligt. Dessa föreställningar, som de flesta av oss tar för givna, styr så mycket av våra beteenden och våra förväntningar på oss själva och på andra. De både möjliggör och begränsar — och dessa möjligheter och gränser ser olika ut om man är född till man eller kvinna. Empiriskt har jag studerat kvinnors företagande och politiska åtgärder för detsamma, jag har studerat organisatoriskt lärande, och jag har skrivit om begrepp som motivation och empowerment i samband med vuxnas lärande. I år påbörjar jag ett fyraårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet, som handlar om att problematisera företagande och ekonomisk tillväxt i förhållande till genus.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Det självklara svaret är förstås att föreställningar om kön är något vi lär oss. Jag är nyfiken på hur sådana förmedlas, eller reproduceras — från vaggan till graven, i informella sammanhang, och i olika typer av utbildningssammanhang. Jag är förstås också intresserad av att fundera över hur man kan ändra på det.

Som organisationsteoretiker är jag också mycket intresserad av utbildningsvärlden som organisation, eller institution. Den är stor, den är viktig, och den griper in i alla människors liv. Dels är vi alla under vår levnadsbana elever, studenter eller deltar i vuxenutbildning eller kompetensutveckling av olika slag, dels utgör den här sektorn en av våra allra största arbetsplatser. För den som är intresserad av styrning är det också ett mycket tacksamt område — få områden är så utsatta för reformer och politiska förändringar som utbildningsväsendet.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Extra viktigt tycker jag det är att inte glömma bort vuxnas lärande! Idag är det så mycket fokus på skolan och på den grundläggande högskoleutbildningen. Men vuxenutbildningen i Sverige är fantastisk sett i internationellt perspektiv, och en stor anledning till att Sverige lyckats navigera så pass bra genom turbulenta ekonomiska tider som vi gjort — vi har ett bra system för omskolning, vidareutbildning och kompetensutveckling, och det finns möjligheter att byta bana mitt i livet. Det här bör man se som en investering och som något positivt som bör värnas och lyftas fram. Likaså bör man lyfta fram folkbildningen, som byggt och fortsätter bygga vårt civila samhälle.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Egentligen är vi alla praktiker. Jag arbetar själv som lärare, finns i en utbildningsorganisation, omfattar själv föreställningar om genus, osv.  Forskare har inte per automatik tolkningsföreträde. Däremot är det inte alla praktiker förunnat att ha tillräckligt med tid att reflektera över och utveckla sin praktik. I bästa fall har forskare detta, och forskares systematiska studier av och reflexioner om praktiken kan vara användbara för andra. Själv har jag till exempel funnit det oerhört användbart att kunna ifrågasätta att något skulle vara "typiskt manligt" eller "typiskt kvinnligt". Unga kvinnor i synnerhet kan lätt individualisera problem de råkar ut för i utbildning eller arbetsliv — tro att det är något fel på dem som individer, när de i själva verket stöter på en osynlig genusstruktur. Att få insikt om detta kan ge en väldig befrielse och kraft. Det är skönt att släppa mentala tvångströjor.
 
Alla som arbetar med utbildning av andra människor unnar jag detta. Men man ska veta att det samtidigt är besvärligt, eftersom inte alla i ens omgivning får sådana här aha-upplevelser samtidigt. Forskningen kan emellertid även stå till tjänst med verktyg för att hantera detta — det finns en hel del forskning om exempelvis genuspedagogik, och om vad som händer när man försöker införa detta. Likaså finns det mycket forskat om försök med jämställdhetsprojekt på olika typer av arbetsplatser. En utmärkt källa till information är Nationella sekretariatet för genusforskning, som nås på genus.gu.se. Där finns både en omfattande kunskapsbank och länkar till aktuell forskning.

Helene Ahl, professor i företagsekonomi.
2012-01-05