Månadens forskarintervju Gun Sparrhoff
I månadens forskarintervju får ni träffa Gun Sparrhoff, universitetslektor i pedagogik vid Umeå universitet.
Vad handlar din forskning om?
Mitt övergripande forskningsintresse handlar om "trendiga begrepp", främst inom arbetslivet, och hur de i och genom retorik konstrueras diskursivt i olika sammanhang. Min vetenskapsteoretiska utgångspunkt tar sin grund i diskursteorin, med särskild inspiration hämtad ur Michel Foucaults begreppsapparat. För mig innebär det att jag försöker förstå och problematisera hur begrepp som exempelvis livslångt lärande och anställningsbarhet används i tal och skrift och fylls med innehåll och värderingar i olika kontexter och vilka diskurser, subjekt och subjekts-positioner som därmed skapas. Vidare vill jag i min forskning analysera hur den diskursiva konstruktionen av normalitet tar sig uttryck i den retoriska framställningen av önskvärda/icke önskvärda subjekt och handlingar. I min analys utgår jag från det så kallade vidgade textbegreppet som innebär att "text" inte enbart avser skriftliga uttryck, utan även kan ta sig uttryck i tal, bild, ljud och andra kommunikativa artefakter.
De forskningsprojekt som jag för närvarande är inblandad i är:
The Employable Leader. Studien bedrivs inom ramen för nätverket Nordic Knowledge on the Web (NKW). Projektet inleddes 2010 med en dokumentstudie av platsannonser där chefer inom kommunal och privat verksamhet efterfrågades. Under 2011 utökades studien till att även omfatta intervjuer med personer som arbetar med rekrytering och kompetensutveckling av chefer samt nyblivna och erfarna chefer. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur den anställningsbara chefen konstrueras i olika organisatoriska praktiker. Analysen tar sin utgångspunkt i retoriken om den önskvärda/icke önskvärda chefen. För närvarande studerar jag även hur chefernas identitetsskapande och lärande konstrueras i mitt datamaterial.
Regleringen av kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien baserar sig på såväl dokument av olika slag som intervjuer med representanter för fyra arbetsgivarorganisationer och deras fackliga motparter. Frågor som ställs i studien är bland andra hur den rådande policydiskursen om livslångt lärande tar sig uttryck och verkar genom de studerade kollektivavtalen och parternas förståelser och tillämpande av dessa, samt hur den anställningsbara individen konstrueras i regleringen av kompetens- och lärandefrågor.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
Livslångt lärande är ett trendigt begrepp som används i en massa olika sammanhang och som laddas med en rad värden och värderingar som vi ofta tar för givna. Denna typ av begrepp utmanar mig och pockar på uppmärksamhet.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
Hur kan man (om det ens är möjligt) arbeta på ett utvecklande sätt med denna typ av lärande- och utbildningsfrågor för arbetslösa eller andra utsatta grupper utan att pådyvla dem ideologiska värderingar, som de utifrån sitt beroendeförhållande till samhälleliga institutioner (exempelvis AF), har svårt att värja sig emot?
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
Jag har diskuterat min forskning med många vuxenutbildare och de har uttryckt att de tycker att det är intressant att utmana sina föreställningar om livslångt lärande och anställningsbarhet. Det kan förhoppningsvis leda till att de reflekterar över vilken kunskapssyn och människosyn som kommer till uttryck i deras verksamheter och hur detta skulle kunna utvecklas.
