Månadens forskarintervju Joel Hedegaard
I månadens forskarintervju svarar Joel Hedegaard, doktorand i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, på fyra intressanta frågor om forskning och det livslånga lärandet.
Vad handlar din forskning om?
Den handlar om jämlik vård, det är målet. Jag undersöker hur patienter blir konstruerade kommunikativt, både i mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal men också i mötet med desamma. Jag intresserar mig alltså både för hälso- och sjukvårdens kommunikation om och med patienter och hur detta påverkas av omedvetna antaganden om olika sociala positioner såsom kön, etnicitet, klass, sexuella preferenser et cetera.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
Intresset vilar inte på någon samhällsekonomisk grund, utan snarare en vilja att synliggöra det osynliga, att försöka bidraga till att ge en röst åt en annan form av tyst kunskap (vanligtvis betraktas den praktiska kunskapen som den tysta kunskapen). Denna variant av tyst kunskap, som jag nu talar om, inkluderar både själva resultatet av lärandet men också de lärande. Jag tror att lärande ibland, för en del medmänniskor, förknippas med formell utbildning riktad mot den "kommande generationen" med syfte att generera en viss typ av färdigheter eller titel, som sedermera skall praktiseras på arbetsmarknaden. Ett sådant synsätt tenderar dock att exkludera allt informellt lärande och även individer tillhörande andra generationer. För mig handlar det om demokrati, om vem som får samhälleliga möjligheter till deltagande och på vilket eller vilka sätt.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
Egentligen har jag redan besvarat det; Att samtliga medmänniskor ges möjligheten att utbildas och utvecklas och i möjligaste mån på deras egna villkor. Rättvisa och demokrati helt enkelt, ALLA SKA MED (om de vill)!
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
Ja du.....min förhoppning är att jag, tillsammans med mina informanter och medforskare, skall kunna synliggöra de omedvetna mekanismer, som påverkar vår bild av och kommunikation med andra människor. I denna process kan själva metoderna för synliggörandet vara intressanta, men även vad som sedermera kan göras åt dessa mekanismer. Det jag beforskar är en medvetandegörande process, som förhoppningsvis efterföljs av en förändringsprocess. Även om dessa skiljer sig åt från kontext till kontext finns det säkert beröringspunkter, som kan vara nyttiga oavsett var man, kvinna eller androgyn har sin hemvist.
