Månadens forskarintervju Ann Ludvigsson

I månadens forskarintervju svarar Ann Ludvigsson, lektor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, på fyra intressanta frågor om sin forskning och det livslånga lärandet.

Vad handlar din forskning om?

Den handlar om ledarskapet i skolan och hur skolledare och lärare tillsammans formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Jag ser ledarskap som relationellt och utgår ifrån en uppfattning att ledarskapet också påverkas av det sammanhang som det utspelar sig i. En fråga som jag söker svar på i min avhandling handlar om hur skolledare och lärare ser på varandra och influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet mellan skolledare och lärare.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Eftersom jag undervisar i pedagogik i kurser om lärande och utveckling, ligger frågor som handlar om hur vi lär och utvecklas genom åldrarna mig varmt om hjärtat.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Jag tycker det är intressant att uppmärksamma hur begreppet används. Man kan se på det livslånga lärandet dels utifrån en instrumentell och lönsamhetsorienterad syn, som jag tycker mig se hos våra politiker, dels en mer humanistisk syn. Den lönsamhetsorienterade synen handlar om att man som individ snabbt ska kunna lära om under hela livet för att kunna anpassas till en föränderlig och flexibel arbetsmarknad. Den syn som jag tar utgångspunkt i är djupt humanistisk och handlar om att ge människor möjlighet att utveckla sina förmågor under hela livet genom att de själva har inflytande över sitt lärande. När människan ser mening med sitt lärande tror jag att det bättre gynnar kreativiteten men också engagemanget för olika frågor i samhället i stort.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Tidigare forskning om ledarskap och skolledarskap handlar till övervägande del om individuella ledare och deras ledaregenskaper. Eftersom det inte finns så mycket forskat om samspelet mellan ledare och medarbetare hoppas jag att min avhandling bidrar med kunskaper om samspelets betydelse med utgångspunkt i skolledares och lärares perspektiv. På en praktisk nivå hoppas jag att de insikter jag kommit fram till kan vara ett stöd för skolledare att få sitt arbete beskrivet i termer som stämmer överens med deras arbete. En förståelse för samspelet och perspektivtagandets betydelse i ledarskapet kan också ge en bättre utgångspunkt för både skolledare och lärare att synliggöra föreställningar inom skolan och tillsammans leda utvecklingen av den. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap kan förstås som något skolledare och lärare utövar tillsammans, därav titeln Samproducerat ledarskap. Genom att introducera detta begrepp vill jag också öppna upp för fler studier i ledarskap och skolledarskap om samspel i vardagliga verksamheter.

Ann Ludvigsson, lektor i pedagogik.
2011-09-09